Det förundrar mig att när man diskuterar skolmaten i Finland via media bland beslutsfattare, politiker, kostchefer och projektledare i olika skolmats sammanhang så är man väldigt benägen att förvränga bilden av dagens
skolmatssituation. Man hänger upp sig i en förskönad bild av
någonting som en gång var då man påstår att bilden över skolmåltiden ändå inte
är så dålig som många vill påstå, man menar att skolan genom skolmåltiden är en god måltidsfostrare
och att skolmåltiden på många sätt genom sin existens bidrar till att
tillrättalägga en god och näringsrik vardag för eleverna. Man vill gärna också föra fram
skolmåltiden som den stora förebilden för husmanskost, vilket jag med all rätt
anser vara en total överdrift i dagsläget. Har det
blivit så att man inte mera vill eller vågar tala i klarspråk och kalla en spade
för en spade eller vad är det man är rädd för. Ser vi en trend där den goda och
riktiga matfilosofin ersätts med likgiltighet och arrogans.
Vi skall komma ihåg att dagens skolmåltid
på det allra flesta ställen i vårt land består av hel och halvfabrikat som man
bland både läkare och professorer blivit ytterst kritiska till och som man
bland eliten av kockar satt ett stort frågetecken framför, om det här alls borde få
existera på mattallriken. Situationen och problematiken med skolmaten blir absolut inte bättre av att skolan och många
förståsigpåare menar att dagens barn och föräldrar har blivit nyhjälplösa och
att det är i första hand föräldrarnas fel att barnen har det som det har det
bara för att man inte klarat av att göra det rätta tingen för måltiderna i
hemmet. Ja, det finns många nyhjälplösa, men de nyhjälplösa har blivit hjälplösa på grund av sammhällets hjälplöshet, likgiltighet och arrogans, och det är detta som är hela problemet i ett nötskal.
Det är mer än illa att man går ut
med pamfletter och utrop där i första hand hemmen och föräldrarna skall bli
anklagade för ett dåligt måltidsperspektiv och måltidsfostran. Det är en
skandal att man överhuvudtaget ger sig in i en sådan framställning där hemmet
är på det anklagades bänk och man vågar mena att skolan och skolmåltiden är en bra plats
för att rätta till i den situationen och i samma andetag ger man ändå tydliga signaler genom
skolmåltiden som är det rakt motsatta. Visst, det görs säkert mycket på olika plan för skolmaten, men verkligheten är den att ingenting är ännu implementerat eller ens igångsatt för att det skall framstå som en förändring i situationen och under tiden växer missförhållandet och frustrationen hos folk flest.
Vi vet att skolmåltiden är den sämsta
förespråkaren för en god måltidsfostran över hela linjen i vårt land då den borde kunna vara den bästa i sitt slag, vi vet att
skolmåltiden består till 65% av hel och halvfabrikat, vi vet att skolmåltiden
består av tillsatser i en cocktail som ingen har den ringaste aning om vad det
gör med barnens kroppar, vi vet att barn tvingas äta sin skolmåltid under
press, vi vet att barn tvingas äta sin skolmåltid allt för tidigt, vi vet att
skolmåltiden är allt för kort och vi vet att barnen i många fall tvingas gå
hungriga resten av dagen för att de inte fick ta mer, vi vet att maten dessutom
på allt för många håll är kall och det värsta av allt är att vi vet att
skolornas kök kastar mat för miljoner i
vårt land. Hur fan kan då någon komma och säga att situationen är under
kontroll eller att det inte är så allvarligt, eller att det är föräldrarnas fel
när det inte har fostrat sina barn i måltidssammanhanget rätt och därför kan
man inte skylla på skolan. Vidrigt säger
jag.
Vi vet med all säkerhet, och det är ett
bevisat faktum att skolmåltiden/maten i Finland är en kombination av flera års
dåligt framförande och illavarslande attitydförhållanden med maten både bland
beslutsfattare och måltidspersonalen. Vi vet också att den genomgripande och alltomfattande
handlingskraften hos alla måltidskreatörer som agerar i den offentliga måltiden
har lamslagits av en så kallad "nyttolöshets-förlamning" vilket betyder att man
slutat bry sig och agerar därefter. Vi vet också att skolmåltiden har bidragit
till att den allmänna synen på mat och hälsa är liktydig med dåliga matvanor
och det just på grund av att skolan inte uppfyller ett enda av sina egna krav med
goda måltidsförebilder och den så viktiga måltidsfostran och det om något är mycket allvarligt och tragiskt. Det underliga är att även om vi är tusen gånger mera medvetna om konsekvenserna av våra dåliga matvanor och val i dag så är det så att barn på 1940 talet åt bättre mat och mådde bättre en dagens ungdomar.
Då på 40-talet var det en självklarhet att maten skulle vara handgjord och god samt uppfylla alla de uppställda kraven, nu verkar de kraven ha gått i glömska eller så är det helt enkelt så att ingen bryr sig när inte heller den offentliga sektorn bryr sig, vi så att säga skiter i konsekvenserna de är ändå så långt in i framtiden att vem bryr sig... Och även om det görs en hel del fint och värdefullt arbete bland frivilligorganisationer runt om i landet så syns inte effekten av den verksamheten alls i skolköken någonstans, varken på skärbräden eller i deras kastruller. Min fråga är NÄR skall skolan, beslutsfattarna och fram för allt måltidspersonalen ta sitt ansvar? Och när skall vi sluta påstå att vi är bäst i världen på den här fronten då verkligheten är en helt annan. Till och med jag är villig att bränna bilar på gatorna för den här saken.
Det skadar inte heller upprepa att jag har det flesta av den Finländska kockeliten och hela det Finländska kocklandslaget med förvaltning inberäknad som flankstöd i mitt upprop för bättre offentliga måltider, deras signering av petitionen: Den Offentliga Måltiden är en bekräftelse på att vi i eliten bland kockar verkligen bryr oss om vad barn äter och är mycket bekymrade över framtiden.
Då på 40-talet var det en självklarhet att maten skulle vara handgjord och god samt uppfylla alla de uppställda kraven, nu verkar de kraven ha gått i glömska eller så är det helt enkelt så att ingen bryr sig när inte heller den offentliga sektorn bryr sig, vi så att säga skiter i konsekvenserna de är ändå så långt in i framtiden att vem bryr sig... Och även om det görs en hel del fint och värdefullt arbete bland frivilligorganisationer runt om i landet så syns inte effekten av den verksamheten alls i skolköken någonstans, varken på skärbräden eller i deras kastruller. Min fråga är NÄR skall skolan, beslutsfattarna och fram för allt måltidspersonalen ta sitt ansvar? Och när skall vi sluta påstå att vi är bäst i världen på den här fronten då verkligheten är en helt annan. Till och med jag är villig att bränna bilar på gatorna för den här saken.
Det skadar inte heller upprepa att jag har det flesta av den Finländska kockeliten och hela det Finländska kocklandslaget med förvaltning inberäknad som flankstöd i mitt upprop för bättre offentliga måltider, deras signering av petitionen: Den Offentliga Måltiden är en bekräftelse på att vi i eliten bland kockar verkligen bryr oss om vad barn äter och är mycket bekymrade över framtiden.
VILL DU OCKSÅ BLI EN MEDVETEN KONSUMENT SOM BRYR DIG OM VAD DINA OCH ALLA ANDRA BARN FÅR FÖR MAT PÅ SKOLAN SÅ SKRIVER DU UNDER HÄR:
http://www.skrivunder.com/den_offentliga_maltiden
Och kom ihåg det är DINA skattepengar beslutsfattarna och det kostansvariga leker med så då har du också en laglig rätt att få veta vad som görs med dem, du har faktiskt rätten att ställa krav!
Och kom ihåg det är DINA skattepengar beslutsfattarna och det kostansvariga leker med så då har du också en laglig rätt att få veta vad som görs med dem, du har faktiskt rätten att ställa krav!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar