måndag 9 december 2013

Fondernas underbara värld och måltidens höjdpunkt.


Det sägs att en god måltid avgörs av hur god såsen till måltiden har varit...Sant nog. På tal om såser så är det också så att en god sås avgörs av hur bra fond eller buljong man har använt för att göra såsen. Basen till en god sås är nämligen fonden och vare sig du använder fisk, kyckling, kött eller skaldjursfond så är det en självklarhet att fonderna är egenhändigt lagade och inte dessa fonder man kan köpa på box eller flaska, de tycker jag smakar alla bara av den samma industriella smaken med en sälta som översköljer allt, -Nej, hem kokat är bäst, det kommer vi inte undan!

Jag minns det ännu som igår, buljongerna och fonderna som puttrade i stora kastruller på det flesta restauranger. Man kokade skaldjursfonder, köttfonder, grönsaksfonder och fiskfonder nästintill dygnet runt... och om nu inte det så i varje fall var det minst två fonder som hela tiden puttrade vid spisen. Jag har också funderat mycket över hur många restauranger det egentligen är som ännu håller på med den här sysslan i dessa tider när allting har blivit så industriellt färdiglagat. Skolor och personalrestauranger gör knappast själv sina buljonger och fonder, medan säkert nog en och annan restaurang med både självaktning och yrkesstolthet ännu driver med den här för såsernas del så grundläggande princip.

Såsen till biffen, fisken eller vad det nu måtte vara är det ultimata beviset och i många fall även det stora eldprovet på kockens/kockarnas såskunskaper och ett mått på restaurangens standard och smakkvalitet. Har man fått en god sås till biffen är det en självklar sak att man återvänder för att få uppleva det samma igen.

Såserna med sina baser i fonderna och buljongerna är måltidens höjdpunkt och kräver därigenom också otroligt stor uppmärksamhet från sina utövare, en misslyckad sås är det definitiva beviset på total okunskap om fonder och buljonger och deras inverkan på ett lyckat resultat. Jag har väl säkert  sagt det här ett antal gånger förr och med risk för att bli tjatig upprepar jag det ännu en ytterligare gång. Jag har stött på fond och buljongrecept bland bloggar där man förklarat att skråv och benresterna efter en kycklingmåltid är det bästa råvarorna för ett buljong eller ett fondkok, och det måste jag nog få säga att de har varit det största bottennappet jag stött på i förklaringar om hur en fond eller en buljong skall göras. Tänk er själva en kycklingmåltid där hela upplägget går ut på att ni steker kycklingen hel i gryta eller i ugnen och att ni tillsätter en del rotsaker och någon vätska i grytan för att ge både kycklingen och spadet en god smak. det är normalt förfarande, inte sant. Det som sedan händer under stekningen är att fett, vätska och aromer frigörs ur både grönsakerna och benen i kycklingen och dessa binds till den vätska som ligger i grytan, dvs, där är redan såsen klar att användas, endast en liten del avredning kan kanske behövas för att göra såsen tjockare, om man nu vill ha den det.

Skall man därpå till ännu spara skråv och benrester efter sin kycklingmåltid för att som man hävdar koka ner dem för att få ut det goda aromerna till fonden så gör man bara sig själv en stor björntjänst, just därför att alla aromer redan frigjorde sig i grytan vid den första tillredningen, så enkelt är det, ren och skär fysik och kemi. Jag har svårt att förstå den slags buljong och fondkokande då det rimmar inte alls överens med den ädla kokkonstens principer. Det ända du når med den slags förfarande är att buljongen eller fonden din blir antingen en geléklump eller en intetsägande ganska så smaklös vätska du inte på något som helst sätt kan bidra med till att göra ens en god eller lyckad sås på, det blir en i alla avseenden misslyckad sås som inte ens den bästa kock i världen har en chans att rädda, så är det bara.

Den klassiska köttfonden:
Det här behövs:

1 st långpanna
10 liters kastrull

1- 3 kg med köttbenrester av oxe ( brukar finnas att köpas i det flesta välsorterade livsmedelsaffärer)
1 st hel rotselleri
5-6 st hela lökar
5 st morötter
2 st lagerblad
 En handfull färska timjankvistar
En handfull färsk bladpersilja
10-15 svartpepparkorn
2 liter rödvin
3 liter vatten
2 msk tomatpuré

1: Tag fram långpannan och lägg benresterna i långpannan, skär alla rotsakerna med skalet på i mindre bitar och lägg i långpannan med benresterna, "droppa" tomatpurén över ben och rotsakerna. Lägg långpannan i ugnen på 200 graders värme och rosta allting i ca 30-45 minuter.
2: Ta ut långpannan och låt det svalna. Häll därefter allting i den stora kastrullen, och kom ihåg att skölja ur långpannan med en del av vattnet som skall användas för den fortsatta kokningen, häll den här långpanne avsköljningen i den stora kastrullen och tillsätt alla kryddor, samt rödvinet och det resterande vattnet. 
3: Låt allting koka i minst 12 timmar varefter det silas, vätskan tas tillvara och reduceras ytterligare tills bara halva mängden återstår. OBS inget salt i någon form tillsätts i fonden, den skall ha sin naturliga osaltade smak, saltet kommer in i bilden först vid den slutliga tillredningen av den aktuella sås man har tänkt att göra.



Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge