söndag 3 januari 2016

Bör vi äta kött. eller borde vi avstå ? alternativen är många men viljan att lösa dem få!

Äta mera eller mindre kött, det är den stora frågan just nu.

Att äta kött kan försvaras bara ut ifrån en resurssynpunkt menar den Norska professorn Sissel Hansen.

-"Kött kan vara en del av ett resursvänligt kosthåll i ett land var det är lättare att odla gräs än sädesslag. Men, köttkonsumtionen bör vara så liten att den kan produceras med och på lokala resurser och inte på sädesslag som egentligen kunde ha blivit mat för människor-", säger professorn.

Som konsumenter  önskar vi bidra till ett lantbruk, en jord och ett samhälle som är i balans med sig själv och sin omgivning. Vi önskar ett lantbruk som utnyttjar resurserna gott och som bidrar till ett vackert och mångfaldigt kulturlandskap.

Det är inte möjligt att producera mat utan att släppa ut dessa så kallade växthusgaser och inte heller utan läckage av näringsämnen ut i natur och atmosfär, det är en omöjlighet, men vi önskar att utsläppen skall vara så små som möjligt. Vi önskar också samtidigt att bonden skall ha en anständig inkomst så att det också i framtiden finns folk som vill producera mat i landet vårt. 

Vi vill också ge oss själva och fram för allt våra barn god och näringsrik mat, och vi vill att djuren skall ha det gott. Detta är ingalunda små krav vi ställer på lantbruket och mitt upp i allt detta kommer i tillägg diskussionen om vi skall äta kött eller inte.

Det mesta av korn som produceras i våra nordiska land går till djurfoder, och bara för att ta ett exempel från Finland, för att kunna producera allt det kött som äts i Finland importeras  det också mycket kraftfoder från utlandet, speciellt proteinrikt foder i form av soya och raps. För att kunna producera ekvivalent mängd ätlig energi och protein i kött som i korn har man använt en ofantlig mängd av energi och nitrogen och släppt ut flera och mera växthusgaser. 

På ett klot som har begränsad mängd av energi, allt för lätt tillgängligt nitrogen, dessutom på avvägar och där global uppvärmning gör det tvingande nödvändigt begränsa utsläppen så är det väldigt lätt att förstå dem som med tanke på jordens framtid väljer bort kött i sitt kosthåll. Men är då detta den enda lösningen?

Här i Norden har vi en kort och intensiv och ofta mer eller mindre våt sommar, många ställen lämpar sig inte för odling av korn eller andra sädesslag och det mesta av kornet som odlas lämpar sig inte heller till brödbakning. Jordbruket utanför det bästa jordbruksområdena består väsentligen av äng och betesmark, gott ägnat till djurfoder. Vi människor kan  inte med vår matsmältningsapparat smälta gräs på samma sätt som alla idisslare: kor, får, getter och våra hjortdjur ute i vildmarken: rådjur, hjort, ren och älg. Det här djuren kan därmed utnyttja resurserna på ett sätt som vi inte kan, det omdanar gräs till mat i form av kött och mjölk. 

Kort och gott sagt så handlar det om att göra det klimatsmartaste och miljövänligaste valen både för oss som för bonden. Vi äter stadigt mera kött både här i landet och totalt sett i hela världen. Det största problemet med att äta kött med tanke på resurshänsyn är alltså inte det att vi äter kött, men det att vi äter så kopiösa mängder av det att det går inte att produceras på lokala resurser eller på foder som inte är tjänligt som människoföda, därmed blir det också mindre arealer till produktion av mat för oss människor. 
På grund av den stora miljöbelastningen vid stor köttproduktion är det också många miljömedvetna i Europa som föreslår ett "demitariskt" kosthåll, d.v.s ett kosthåll där köttförbrukningen halveras. Ett sådant kosthåll reducerar nitrogen förbrukningen, utsläpp av klimatgaser och annan förorening från den här typen av matproduktion.

Om bonden hade fått bättre betalt för köttet och blev belönad för en produktion baserad på lokala resurser så hade det varit möjligt för bonden att ha färre djur och därmed också haft betydligt bättre chans utnyttja sina egna lokala resurser. För att få fart på en sådan utveckling krävs det minst lika mycket och kraftigt insats av oss konsumenter som av bonden och samhället, vi måste reducera kött konsumtionen vår och vara villiga att betala mera för det kött vi köper samtidigt som vi bör vara ytterst kritiska till vad slags kött vi köper och sist men inte minst även lära oss att obehindrat fråga efter det köttet som är producerat på lokala resurser och inte massproducerat, på det viset kan vi hjälpa både bonden, miljön oss själva och inte minst jordklotet hållas friskt och rent. Slut konklusionen på allt detta är denna att vi behöver mera av dessa miljövänliga småbruken än alla det där hypokondriskt megastora jordbruken där allt det naturliga har blivit viskat ut och till ingens nytta.



Bon appetit.

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge