söndag 29 januari 2023

Ät kyckling som en kung.

Ett av världens största bedrägeri är föreställningen om att billig mat är dålig mat. Självklart stämmer det någon gång, billig mat kan vara både osund och hemsk. Men se på det franska köket, fransmännen insåg redan tidigt att det mesta kan bli spektakulär mat om man gömmer den bort i såser och under lock.

I Frankrike äter man hjärna, tarmar och fötter och vad det nu måtte vara - och resten av världen klappar i händerna. Italienarna har sitt Cucina povera, fattigmansköket. Också det består av rätter som har kommit till på grund av ren nöd. Också i det nordiska traditionsköket handlar det om att spara och konservera och folk har varit tvungna göra det bästa ut av det.

Det helt grundläggande principerna är det samma i varje land: använd tid och billiga råvaror – och låt ingenting gå till spillo. Följer man dessa principer kan man äta som en kung även när plånboken är mager.

Jag brukar ofta köpa en hel gårdskyckling. Är man klok nog och tänker både ekonomiskt och klimatvänligt är det mycket bättre köpa en hel kyckling, den kostar nödvändigtvis inte så himla mycket men ger dig mer för pengarna. Det är nämligen så att livsmedelsindustrin tar sig gott betalt för att dela upp råvaran åt dig i flera styckningsdelar.

Problemet är att många inte vet vad det skall göra med en hel kyckling, men lösningen är mycket enkel: Man delar den upp, skär lös lårbenen och vingar från skrovet, att det blir lite knotigt och amatörmässigt är inte så farligt för nästa gång klarar man av det ännu bättre, och filébitarna skär man lös på samma sätt från skrovet, man följer bara ryggraden på skrovet längsmed ner mot den bakre brosk nerven på bägge sidor så har man lossat bägge filéerna från själva skrovet. Eller så kan man bara låta kycklingen vara hel och steka den hel som den är i ugnen, men, jag lovar, du vill nog prova att stycka den upp i bitar trots allt för det blir så mycket billigare.

Nästa gång man köper kyckling till middag så köper man en hel och delar upp den igen, och efter ett antal gånger går det både smidigt och snabbt. När du delat upp din hela kyckling sitter du igen med själva skrovet, det kan du dela i mindre bitar och bryna i ugnen för att få lös alla smakerna till en kycklingfond och det är nu som det hela blir både roligt och intressant.

Nu när du har delat upp din hela kyckling kan du planlägga flera olika måltider av delarna du har. Ett med lår och vingar, ett med bröstfiléerna och ett med fonden från skrovet. Jag börjar med att koka fonden på skrovet, lägger kycklingskrovet som bryntes ett par minuter i ugnen i en kastrull och tillsätter några oskalade lökar, en eller två morötter med skal skurna i några mindre bitar och låter det hela småputtra i över en timme, därefter silar jag vätskan och lägger den upp i en kastrull för att reducera den till en tredjedel, nu har jag fått en fantastisk kycklingfond som ger både styrka och smak till mina rätter, som dessutom kan frysas ner för att användas vid ett senare tillfälle. 

Min rätt blir en nog så fri tolkning av den italiensk-amerikanska klassikern chicken piccata, kyckling i smörsås med citron och kapris. Den här rätten har en förankring i det italienska traditionella köket och kommer troligen någonstans från Nord Italien. I Italien lagas piccata ofta av kalv, eller vitello som det där heter, och då blir det snabbt möjligt se släktskapet till Vitello Tonata, den i Piemonte klassiska rätten bestående av skivat kalvkött serverad med en majonnäs sås som innehåller tonfisk, kapris och citron.

Piccata är också namnet på en liten bygd i Piemonte, i samma del av landet som det berömda vindistrikten Barolo och Barbaresco ligger, men chicken piccata är alltså en rätt som blev mycket populär hos den italienska befolkningen i USA. Högst antagligt skapades den före andra världskriget och nådde toppen av sin popularitet i det italienskamerikanska kökets storhetstid under 1950- och 60-talet. I det ursprungliga receptet används bröstfiléerna, men jag tillåter mig ibland att även använda lårbitarna från kycklingen. De steks i ugnen kryddade endast med lite salt och peppar och placeras därefter på en bädd av potatismos och dränks så med en härlig blandning av lök, kapris, smör och citron. Jag lovar det här är mat för vilken finare fest som helst och gjord på den kyckling du gärna vill återkomma till att stycka upp själv.

Källhänvisning:

Mat fra Norge
Joacim Lund

Mitt recept på Kyckling Piccata
för 4 personer

Ingredienser:
Lår och vingar från en kyckling
5 st lagom stora potatis
1 dl grädde
1 gul lök
1 msk kapris
Saften från en citron
80 g smör

-Skala och koka potatisen, gör därefter en slet potatismos av potatisen och grädden, smaksätt med lite salt och peppar.
-Gnid in kycklingbitarna med peppar och stek dem i ugnen på 165 graders värme i 45 minuter. Ta dem ut och lyft dem upp ur formen, ta vara på vätskan.
-Bryn löken lätt i stekpanna, tillsätt stekskyn, den vätska du tog vara på från kycklingen, och 1 msk kapris. Montera (Blanka av)  den här såsen med smöret och rör in citron saften allra sist. 
-Smaka av med salt och peppar och servera på varma tallrikar. 

Bon appetit!

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge