torsdag 18 april 2024

Mat för kris-och vargatider!

När räntorna stiger och allt blir dyrare kan du spara några euron på att handla smartare och göra långkok.

Det stod en varg och skrapade utanför ingångsdörren”. Det var så rädslan och hungern kändes för matskribenten Mary F K Fisher där hon satt och skrev i London under andra världskriget. Varken hon eller hennes läsare hade mycket att sätta på bordet, men desto viktigare var det att ändå kunna binda allting samman, skrev hon i sin bok ”How to Cook A Wolf” från 1942”.

Det kräver självsagt en viss visdom för att med värdighet kunna tackla det att den stora stygga vargen har lagt sig till på din dörrmatta. Det kan vara klokt när krigets fasor och förskräckliga överraskningar jagar oss, kunna prata med äldre människor om vad de gjorde i tidigare tider för att överlista den stora stygga vargen”.

Vi lever inte precis i krigstider idag, även om många biografer och media kan ge det intrycket. Men för många av dem som knappt har upplevt vare sig prisstegringar eller räntehöjningar under sin levnadstid kan det ändå kännas som om den stora stygga vargen flåsar en i nacken och att det kanske är dags för att revidera hushållningsbudgeten. Här har vi mycket att lära oss av Fisher och det brittiska krigsåren.

Det är ingenting som bättre kan jaga bort vargens dåliga andedräkt från nyckelhålet än lukten av god, rimlig och sund mat.  Fishers krigsår var präglat av dålig tillgång på råvaror och oförutsägbara energikällor. Men hon försökte att göra maten till en ljuspunkt i vardagen trotts alla begränsningarna.

Fisher ansåg det inte som någon skam att laga ägg till middag nu som då eller att balansera dagen i stället för måltiden. Varför inte ett lass med toast och smör till frukost, frågade hon sig. Eller en stor sallad till middag? Och kanske bara ugnsbakad potatis med ost en annan dag? Och som hon filosoferade: ”Är det inte något sympatiskt med att lära sig att en gott grillad entrecote är en lyx och inte en nödvändighet”?

Ransoneringar och bombplan är inte dagens utmaning. Den stora stygga vargen som flåsar oss i nacken drivs av höga strömpris, inflation och kulinariskt lathet. Om allt skall ta 15 minuter att laga blir det oftare dyra halvfabrikat och om det bara är malet kött som skall stå för proteinerna så blir det också dyrare än om du blötlägger torkade bönor en dag i veckan. Lagar du ”soppa på en spik” (billiga köttstycken) så blir den soppan självklar billig och den behöver heller aldrig ta slut.

Både franska och asiatiska husmödrar har haft en tradition för ”evighetssoppa” som stod längst bak på spisen. Där hivade man i köttben, lökskal och allt avskär från morot och andra rotsaker allt vartefter det materialiserade sig i koket, på så vis hade det till en var tid en ”ramen” eller ”pot au feu” klar till den som det behövde. Det är en metod som inte är så lätt att underhålla men inställningen är inte alls dum och det är som Fisher säger: ”Restsoppor passar för folk som är hungriga, men också för de som är trötta eller bekymrade, skuldtyngda, upplever moderat smärta eller för dem som är förälskade”.  

Det finns många andra sätt att spara pengar på i matlagning och det flesta är lika uppenbara nu som det var under andra världskriget. Köp det du har tänkt att använda och använd det du har köpt med förnuft. Kasta mindre mat. Ät mera baljväxter och framför allt ät mera av det som är i säsong och inte minst det du kan skaffa dig gratis från naturen. Gör inte kött till huvudfokus i varje måltid. Använd tid på att laga maten själv i stället för att betala andra för att göra den för dig, packa den in och transportera den till dig. Laga flera rätter samtidigt och frys dem in till ett senare tillfälle. Köp hela ingredienser, okuranta styckningsdelar och koka fond på det du skalar, skär av och inte skall använda, det är inte svårare än så. Det här är vanor som borde sitta i ryggmärgen hela tiden.

Fishers mormor satt en gång under det första världskriget och hörde på sina husmors-väninnor när det diskuterade hur man kunde laga en ekonomisk kaka nu när det var mycket svårt att få tag på både ägg och mjöl. Till slut satte hon ifrån sig stickningen och sade: ”efter att ha hört på er i eftermiddag förstår jag att allt sedan jag blev gift, mer än 50 år sedan, så har jag levt på en krigsbudget utan att ha varit klar över det. Jag visste inte att det att använda sunt förnuft på köket var på modet bara i nödtillfällen”.

Nöden har ingen lag… och för en kock är det en självklarhet att använda allt som är tillgängligt och någon gång behöver han/hon inte ens gå ut av huset för att göra det… Det är självklart klokt att ha krigsransoner i skafferiet. Domedagsprofeten har källaren full av konserver, vattendunkar, batterier och ammunition. Foodien har en arsenal av specifika såser och pastor från världens alla olika kök som aldrig kommer att användas. Folk som har vänner med dyr smak på värdinnegåvor har ofta en konserv med and paté, en rilette eller en fancy tapenade på en plats längst bak i skåpet. Men någon gång måste man tära på reserverna!

Om du har lite tid, pengar eller båda två, ja då kan du spara mycket på att tillreda en ”köksskåpsmiddag” ett par gånger i månaden. Det allra flesta av oss har någonting i både lådor och skåp som a) snart bör användas upp och b) kan kokas ihop till en ganska så Ok och snabb vardagsmiddag. Är du studerande så är det kanske dessa måltider du lever på hela tiden.


Ett par tomatkonserver
blir en ganska så fantastisk pastasås om du tillsätter lite lök och en klick smör. Några konserver majs och ett par buljongtärningar kan bli till en relativt god majssoppa. Sardiner och bönor kan bli en sallad full av umami. En konserv med tonfisk, ett par ägg och någonting grönt kan bli till en god Nicoise-sallad och den där konserven med ananasringar du har längst bak i skåpet kan bli till en söt upp och ned paj till efterrätt. Som sagt, det finns värre öden att drabbas av!


Man behöver inte
skämmas över en billig middag, så länge den är lagad med omsorg. Någon gång är just tiden du använder på att göra ett långkok, koka en hel höna eller en bringa med ben absolut det mest värdefulla i sig. Det är inget tungt arbete du skall igenom, du behöver bara planlägga lite på förhand och sedan kan du slappna fullständigt av medan köttet blir mjukt och mört. Så kan du dessutom som Fisher tröstade sina läsare med i 1942:  ”Passa på att ramarna runt maten är lika bra som om maten hade kostat en hel månadslön”.

Fisher avslutar med konstaterandet att: ”I det du tänker att du inte klarar av den stora stygga vargens snusande under dörren och dess stilla gnäll under kalla nätter så kasta försiktigheten in i smutskorgen, sätt ljus på bordet och för din egen skull, njut glädjen av en beundrande publik”.


Källhänvisningar:

Mat fra Norge
Per Asbjørn Risnes

 Bon appetit!

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen