Christians mat och minnen. Min kokbok på nätet.: Grönsakssoppa till efterrätt...

onsdag 7 oktober 2009

Grönsakssoppa till efterrätt...

Barndomsminnena går till familjens fruktträdgård; vi banade oss
väg igenom en djungel av rödvinbärs och stikkelbärsbuskar för att
komma fram till själva kärnan i trädgården, och där i det ena
hörnet fann vi rabarbern, den där stora och lite mystiska växten.

Med våra små och slöa sablar högg vi dem ner som om vi skulle
ha varit Tarzan. Så drog vi dem med oss in i köket och bad om att
få rikligt med socker, det var en magisk kombination: Extremt
spröd konsistens, syrlig och spännande smak och socker i
generösa mängder, det är som om man ännu känner mungiporna
vrida sig och det vattnas i munnen.

Rabarbern är en gammal kulturplanta från Kina, där har den
odlats i över 5000 år. Till Skandinavien kom den på 1800 talet
och blev snabbt en växt som odlades överallt, den är odlingsbar i
alla zoner på grund av sin otroliga tålighet, det stora och breda
bladen dräper allt ogräs i dess omedelbara närhet.

Det finns flera typer av rabarber men huvudsakligen använder
man sig av den gröna eller röda sorten till bakverk och efterrätter.
Rabarbern är egentligen en grönsak men äts oftast som en frukt.
Förutom att äta rabarbern som rå med socker rekommenderar
jag på det varmaste att koka den, den är ypperlig till saftkokning,
till sylt eller marmelad och ett absolut måste som en soppa, tänk
dig en varm sommardag med en iskall rabarbersoppa eller en kall
sensommarkväll med en värmande rabarbersoppa och lite vispad
grädde till.

Det senaste tillskottet i ett kulinariskt perspektiv för rabarberns
del är att den passar utomordentligt väl att kombineras med
speciellt stekt fisk och då i synnerhet med stekt makrill. Den så
klassiska serveringen av vårens första makrill inkluderar gärna
en rabarbersås eller soppa. Syrligheten gör att den passar därför
också väldigt bra till fet mat.

Det är en fördel att koka rabarbern utan skal eftersom det vill bli
lite segt, ju äldre de är desto segare blir det. Men koka gärna fond
på skalet och ändorna du skär bort, -med lite socker och citron-
saft, för då bevarar du den fantastiskt fina röda färgen-.

Ljum rabarber-ingefärasoppa
med kanelgrädde

Ingredienser:

500 g rabarber
125 g socker
1 dl vatten eller dessertvin (T;ex, Marsala)
1 tsk citronsaft
1 tummestor bit ingefära, skalad

50 g valnötter
1 msk honung

Rabarbern skalas och rensas, skalet kokar du tillsammans med
vattnet eller vinet, sockret och citronen i 15 minuter och silar av
vätskan i en annan kastrull. Den skalade rabarbern skär du nu i
små bitar och lägger bitarna i kastrullen med den silade vätskan.
Ingefäran river du på rivjärnets finaste del och blandar den ner
i kastrullen med dina rabarberbitar, låt detta stå och dra i minst
20 minuter då är rabarberbitarna mjuka och möra och soppan
klar att ätas. Vispa grädde tillsammans med lite kanel och socker
och lägg det över soppan.

Valnötterna rostar du i en het stekpanna eller kastrull och rör
ner honungen med valnötterna lagom länge så att det blir
glaserade och får en karamelliserad konsistens, låt det kylas ner
en liten stund fören du dekorera portionen med några nötter.

Bon apetit.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen

Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)

För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk, fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.