måndag 24 maj 2010

Lamm a la Grimstad


Lammpelare med örtbakade potatisflarn
harsyre-kräm och färsk kokta gröna sparris

Säkerligen har många vid det här laget lagt märke till att lammkött hör till en av det allra största favoriterna jag  har, och då speciellt det Norska lammköttet, många ställer sig nu frågan varför just det Norska och inte det Svenska eller Finländska, då jag trots allt färdas även där. 

Allra först så måste jag även få plädera för det Finländska fårköttet/ lammköttet och även det Svenska, det kan inte nog poängteras hur värdefulla och smakfulla även dessa köttstycken är, det bär på en smakrikedom av det sällare slaget. Samtidigt som lammköttet bereder glädje för många matglada sprider det också en slags misstro bland andra hungriga, och orsaken till det vill jag påstå ligger i att många människor har en förutfattad mening om själva smaken, den meningen har varit lika illa som den sämsta behandlingen och tillredningen av råvaran. Lammkött fordrar ingen större uppmärksamhet med kryddor eller marinader, och inte heller alla dessa hokus pokus fasoner med att låta köttstycket ligga i mjölk för att få bort "ullsmaken", glöm alla dessa hörsägner om att blanda en det ena än det andra i marinadväg för att trolla bort den påstådda ullsmaken, det är bara trams och nonsens. Jag har sagt det såpass mången gång förr, att missförstådd och smaklös mat är någonting av det tristaste jag vet och lammkött är i allra högsta grad inte förtjänt av att komma i den kategorin, vare sig det är Finländskt, Svenskt eller Norskt.


För att nu återgå till det Norska lamm/fårköttet och försöka ge en någorlunda rättvis beskrivning på varför jag just väljer det måste man först göra en tillbakablick i det Norska lantbruket och fårnäringen. I alla tider har man här i Norge varit känd med att landskap och terräng är en berg och dalbana, att högfjäll, kalfjäll och djupa dalar finns det mer än nog av, och i alla tider har det också varit känt att den Norska boskapen får vandra fritt i naturen, inga stängsel hindrar dem på vägen. I Norge stänger man inte in djuren man mera stänger dem ute i från att komma allt för nära den egna husknuten där alla planteringarna finns, och alla som färdats på det Norska vägarna, även riks och europavägar förstår nog vad jag menar, man ser lösa får, lamm och även ibland kor som ligger och idislar vid vägkanten, fullt medvetna om att allt ifrån långtradare till personbilar susar förbi i hög fart. Även om detta inte är en av orsakerna till min förtjusning för det Norska fårköttet måste jag ändå medge att det är ganska så säreget men också typiskt för Norska förhållanden.

Det som däremot fångat mitt gastronomiska intresse för det Norska fårköttet är den typiska landskapsbilden det betar i, på högfjället och i det djupa dalarna återfinner man fårboskapen som glatt betar alla markens godaste och vackraste gräs och örter, och det är just detta, alla dessa örter och fjällväxter som saknas i den Svenska och Finländska biotopen som gör det norska fårköttet så speciellt, det är som jag brukar säga det, norskt fårkött är självmarinerat och helt utan tillsatser och det bara på grund av det förutsättningar som finns på plats. Men för den skull skall vi inte heller glömma grannländernas lika värdefulla får/lammsmak.

Receptet för 6 personer
Ingredienser:

600 g lammfilé
6 st medelstora potatisar
En handfull med harsyra-blad
En liten gul lök
1 dl creme fresch
2 msk majonnäs
Salt och peppar
Skuren persilja och körvel -
till kryddning av potaisflarnen

En knippe gröna sparris, ( räkna med att varje
person får minst 4 st knoppar)

1: Putsa och torka av lammfilén, salta och peppra den lätt och bryn den med smör i stekpanna tills den fått en vacker färg. Tag den upp och lägg den i aluminiumfolie varefter den läggs i ugnen på 110 grader att hållas varm i ungefär 8-10 minuter, då bör den vara lagom genomstekt men ej heller överstekt. Tag den ut och låt den vila i någon minut fören du skivar upp den.

2: Putsa och tvätta av potatisen, skiva dem i lagom tunna skivor och stek dem gyllenbruna i stekpannan . Lyft dem därefter upp i en skål eller bunke, strö över de skurna örterna och tillsätt lite salt, rör om försiktigt och häll dem över på hushållspapper att rinna av och samtidigt svalna. 

3: Blanda samman ingredienserna för harsyrakrämen på följande vis: finhacka löken och harsyran och tillsätt dem i en skål tillsammans med majonnäsen, creme fresch, salt och peppar, rör om och smaka av.

4: Koka sparrisen i lättsaltat vatten med en stänk av citronsaft tills det är lagom mjuka, inte mera än någon få minut, ( max 3 minuter) lyft dem upp att svalna eller låt dem bli doppade i vatten med is i en kort stund. (Du blancherar dem).

5: Komponera samman anrättningen enligt bilden ovan, på botten av tallriken lägger du några sparrisknoppar varvar därefter en skiva lammfilé med kräm och ett potatisflarn, fortsätt så med några varv till och avsluta med kräm på toppen.

Bon appetit.




4 kommentarer:

M sa...

Det kan ju inte finnas något godare än det där!! Sparrisen, potatisen, lammet, såsen... den ultimata kombinationen. Vad skulle du rekommendera för vin till rätten? Fylligt eller lätt...jag är inte så bra på viner/ att kombinera rätt vin. Men lamm och ett glas rött slår aldrig fel. Tips mottages tacksamt! så blir det finskt lammkött inom en snar framtid...

Christian Tikkanen sa...

Hm. Skulle jag få välja vinet till det här lammet som mera är en förrätt en vad det är en varmrätt så skulle jag helst av allt välja ett ganska så medelfylligt och ett med lagom syra för att det inte skall ta över, vinet skall helst av allt harmoniera med lammköttet och speciellt med den krämiga såsen, det vinet som jag tyckte passade bäst av allt var ett Spanskt Rioja årgång 2005, RIOJA BORDÓN, CRIANZA 2005. Lagom syra och med en avvägd lång eftersmak, eller så kan du välja ett Italienskt Valpolicella vin det slår heller aldrig fel . detta vin Cesari MARA 2008 från Valpolicella ett superior vin är ett vin som på grund av sin unga ålder egentligen skulle lagras i några år ännu men är nog ändå ett bra val om man vill ha mera sting i vinet och en större karaktär på smaken, det är tungt, dvs; det har en stark doft av körsbär, vanilj och blåbär och påminner i smaken om plommon, båda dessa alternativen är goda kandidater till lammet som det här presenterades, men vill du gå över till att servera lammkött som huvudrätt och varmt alternativ så tycker jag att du skall gå över till att prova ett mästerverk av alla viner, vinernas vin nämligen , AMARONE, du behöver inte ta det dyraste av alla amaroner det har alla ändå en sådan säregen karaktär och smak att du bara måste prova dem, i varje fall något av dem, och även om nu någon tycker att det inte passar med får eller lammkött så bör du komma ihåg att Amarone vinernas ägare är själv fåraherde, så att det inte skulle passa till lammkött med ett amarone är bara löst prat. Som sagt lite dyra, men väl värda att provas en gång. lycka till.

M sa...

Tusen tack! Kanske det får bli som varmrätt och Amarone då någongång under semestern...

Christian Tikkanen sa...

Rekommenderas å det varmaste. lycka till.


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge