Rött kött och mjölk är nyttigt för kroppen.

Ett kosthåll utan kött och mjölk kan vara mer skadligt än sunt, enligt näringsexperter. Med ett varierat kosthåll täcker man behovet av alla näringsämnen. Det motsatta kan ske om du hoppar på en av det många kosthålls trenderna.

Bland unga människor och speciellt unga kvinnor har det blivit en trend att man skall undgå vissa typer av mat, som till exempel rött kött, det skall man inte äta därför att man tycker det är etiskt oförsvarligt att äta just rött kött. Problemet är att den här slags kosthåll i värsta fall kan leda till bristsjukdomar när ytterst viktiga näringsämnen blir bortlämnade i kosten, det kan skada din hälsa menar en enad skara nutritionsforskare och professorer i näringsfysiologi.

Man påpekar att detta är speciellt illa för fostret och små barn, som kan få irreversibla utvecklingsskador på grund av moderns kosthåll när hon är gravid och ammar. Kosthållet föräldrarna ger barnet i uppväxten har också stor betydelse för barnets utveckling.

Människan är ett så kallat ”omnivort” djur, alltså = allätande. Vi är tillpassade genom evolutionen och har behov för ett varierat kosthåll med kött, mjölk, fisk, grönsaker, frukt och bär. Myndigheternas kostråd utgår ifrån att maten vi äter ska tillgodose behovet av alla näringsämnen. Men i många land har det nationella kostråden ändrats i takt med dessa kortsiktiga trender och man har kommit med nya uttalanden som säger att man kan ha ett gott kosthåll som vegetarianer, under förutsättningen av att man tar kosttillskott därför att kosthållet inte längre täcker det egna näringsbehovet.

Det här betyder att de nationella kostråden har gått ifrån principen om att kosten skall täcka hela näringsbehovet. När vi äter endast och enbart vegetabilisk kost är det mer än nödvändigt med ett dagligt tillskott av bland annat jod och vitamin B12 och det som inte heller äter fisk behöver också ett tillskott av omega- 3 och D-vitamin. Det flesta nutritionsforskare och professorer i näringsfysiologi är överens om att det är illa att man baserar sina kostråd på anbefallningar där det är nödvändigt med kosttillskott för att inte få bristsjukdomar.

Bland experterna menar man också att det är för liten uppmärksamhet kring konsekvenserna av att inte dricka mjölk. Mjölk är vår viktigaste källa till jod och är viktigt för utvecklingen av hjärnan hos foster och barn.  Uppseendeväckande resultat från bland annat en nordisk undersökning ”Mor och Barn” visar att så många som 25 % av nordiska gravida kvinnor har ett bekymringsfullt och alarmerande lågt intag av jod.

Jod brist är ett stort problem världen över, och förorsakar hjärnskador som kunde ha undvikits om man gjort ett förebyggande arbete. I områden där bristen på jod är stor vet man att barn har en lägre IQ än där var gravida får i sig tillräckligt med jod genom kosten. Man vet också att stort intag av vissa grödor, som blomkål, broccoli och rädisor kan innehålla förbindelser och molekylära uppsättningar som förvärrar situationen och man undrar om dessa gravida kvinnor är klara över vad det utsätter barnet sitt för i dessa tillfällen.

Mjölk och smör har fått ett dåligt rykte om sig därför att vi det senaste tio åren har blivit uppfostrade med att mättat fett är ohälsosamt och kan leda till hjärt- och kärlsjukdom, men det finns många studier som påvisar att mättat fett inte leder till ökad dödlighet. Väletablerade meningar borde inte få styra utvecklingen bara för att det är väletablerade, eller hur? Mjölk ger som vi alla vet ett gott tillskott av protein, vitaminer och mineraler, inte minst jod och kalcium.

Det att skolbarn inte skall få dricka fet mjölk och speciellt inte lätt och helmjölk är rent tragiskt och en katastrof, när vi i dag vet genom forskning att också mjölken påverkar barnens koncentration, koncentrationsförmågan blir sämre när barnen utsätts för diverse dåliga beslut. Självklart skall man ju inte överdriva, men ett par glas vanlig mjölk, kulturmjölk, Surmjölk eller yoghurt om dagen utgör ingen risk för hälsan, tvärtom.  Professorerna undrar sig också över att det är skolmjölken som får genomgå diskussioner i media medan mjölkfettet i ost är det väldigt få om ens någon som talar om.

Världshälsoorganisationen WHO har konkluderat med att bearbetat kött är cancerframkallande och att rött kött möjligen är cancerframkallande. Anbefallningarna är baserade på en sammanslagning av stora studier där resultaten visar att risken för cancer är lite större när man använder bearbetat kött. Enligt nutritionsexperterna är sammanslagna studier ofta fyllda med stor osäkerhet och man menar att vetenskapligt sett så kan man inte heller säga någonting säkert när resultaten är baserade på så låg riskfaktor. WHO vet heller inte än i denna dag varför rött kött och bearbetat kött skulle vara cancerframkallande, ändå har WHO kommit till den konklusionen att bearbetat rött kött ÄR cancerframkallande, i samma kategori som asbest, rökning och arsenik och det är ju helt utanför allt sunt förnuft anser experterna.

Rekommendationerna och anbefallningarna som skall gälla för hela världen, är i stor grad baserade på amerikanska studier på amerikanskt kött. Det köttet vi äter här hemma i norden, I Finland, Sverige, Norge, Island och Danmark är inte nödvändigtvis alls likt det köttet som bildar grunden för WHO:s anbefallningar.

Nordiska nötkreatur äter mera grovt foder än amerikanska och nordiska husdjur får inte heller hormontillskott eller växtstimulerande droger så som det får i Amerika. Och här i norden är skillnaden i näringsinnehållet mellan vanlig och ekologisk mjölk och kött otroligt liten.

Det är det röda köttet som stämplats som hälsofarligt, skillnaden mellan detta och det vita köttet är innehållet av järn. Det är järn tillsammans med nitrit som kan bilda upphov till nitrit förbindelser som är ogunstiga för tarmen. Nitrit är ett naturligt ämne som bland annat finns i grönsaker. Det är möjligt att högt intag av bearbetat kött kan ha ogynnsamma konsekvenser för människokroppen men experterna tror ändå inte att den genomsnittliga nordiska konsumtionen av rött kött är cancerframkallande, vi kan gott fortsätta äta rött kött i den mängd vi hittills har gjort det utan att för den skull känna oss mindre sunda i våra vanor.

Intaget av rött kött i norden ligger i genomsnitt på 560 gram per vecka, någonting som är ett av det lägsta nivåerna i hela Europa och här ligger norska kvinnor under denna nivå, hälsomyndigheterna i Norge anbefaller att man begränsar sig till 500 gram rött kött per vecka. Norge är i världstoppen när det gäller tjocktarmscancer, något som det röda köttet har fått skulden för men experterna påpekar att det inte finns några bevisade vetenskapliga sammanhang mellan tjocktarmscancer och rött kött.

För att man skall få i sig tillräckligt med vitamin B12, järn, zink och sammansatta proteiner så är kött faktiskt ytterst viktigt för kvinnor i fertil ålder och det samma gäller när man blivit äldre eller om man har varit sjuk, för då behöver kroppen extra näringsämnen för att kunna bygga sig upp igen. Bristen på till exempel vitamin B12 kan förorsaka en slags anemi och kan i värsta fall vara upphov till irreversibla nervskador och balansstörningar.

Vitamin B12 finns i mjölk, kött och animaliska produkter men det är väldigt lite av B12 i grönsaker och därför måste i varje fall de som äter enbart vegetabilisk mat få i sig kosttillskott för att undgå bristsjukdomar förorsakade av en för ensidig kost. Det är inte heller mycket järn eller zink i vegetabiliska matvaror och det järn som tas upp absorberas mycket sämre än järn från kött. Absorberingen från kött är runt 35 procent medan det för grönsaker är endast mellan 5 till 7 procent. Det goda upptaget i köttet beror på sättet järnet är bundet till köttet och det samma gäller även för zinken. Det är små och väldigt aktiva proteiner i kött och det är nästan som antioxidanter som är viktiga för att avlägsna fria radikaler och skydda DNA. 

Vi tar också upp antioxidanterna i kött mycket bättre än antioxidanterna från grönsaker, frukt och bär påpekar experterna. Men självklart, grönsaker och bär är bra för oss och det innehåller en mängd goda näringsämnen och fiber men mängden antioxidanter som tas upp i kroppen är ändå mycket liten jämfört med kött.

Vi människor är genom många generationer formade och skapta till att klara oss på relativt lite mat och till att ha ett kosthåll som baserar sig på husmanskost, en kost som innehåller både kött och mjölk och vi är genom evolutionen också utrustade till att bland annat smälta mjölksocker i vuxen ålder.

En ny studie visar att folkgrupper som har ätit enbart vegetarisk kost över många generationer har andra varianter av vissa gener än folkgrupper som har ätit kött och fisk, en av skillnaderna är att genvarianterna hos en vegetarian gör att kroppen själv bättre klarar av att producera en del av det viktiga fettsyrorna som andra måste få genom kosten. Detta medför och påvisar att det vi har ätit genom flera generationer kan vara det bästa kosthållet för oss men det att lägga om kosten radikalt kan bjuda på utfodringar och ställa till med stora hälsoproblem.

Ett allsidigt och varierat kosthåll med både grönsaker, frukt och bär, tillräckligt med proteiner både animaliska och vegetabiliska är enligt experterna helt klart den bästa vägen till att upprätthålla god hälsa och försena åldrande och åldersrelaterade sjukdomar. Fortsätt äta kött utan ångest och fortsätt äta kött framför allt därför att du behöver det för att upprätthålla god hälsa med ett långt liv, då det gäller miljö och klimat kan vi också konstatera att det för tiden går en slags trendig hysteri i att kött är farligt för miljön, men inte heller här har man ännu lyckats få vetenskapligt hållbara bevis för att rött kött skulle vara ohyggligt klimatfarligt och miljöovänligt, härom tvista det lärda ännu så under den tiden kan vi som sagt med gott mod äta det röda köttet utan någon som helst ångest dessutom i vetskapen om att det är både nyttigt och inte minst nödvändigt.

Bon appetit

Källhänvisningar:

Anne Lise Brantsæter, mfl: Risk of Suboptimal Iodine Intake in Pregnant Norwegian Women. Nutrients, februar 2013, doi: 10.3390/nu5020424. 

Nasjonalt råd for ernæring:

 kostholdsråd til vegetarianere

WHO - IARC Monographs evaluate consumption of red meat and processed meat, press release No 240 oktober 2015

Kumar S. D. Kothapalli, mfl: Positive Selection on a Regulatory Insertion–Deletion Polymorphism in FADS2 Influences Apparent Endogenous Synthesis of Arachidonic Acid, Oxford Journals – Molecular Bology and Evolution, mars 2016, doi: 10.1093/molbev/msw049. 

Tormod Rogne m.fl: Associations of Maternal Vitamin B12 Concentration in Pregnancy With the Risks of Preterm Birth and Low Birth Weight: A Systematic Review and Meta-Analysis of Individual Participant Data. American Journal of Epidemiology. 2016.