söndag 1 december 2019

Julkalendern, lucka nr 1


Högtid och tradition hemma och på restaurang.

Vi nordbor är nyfikna av oss och tycker om att utfordra gommen, men julafton är på alla vis väldigt ”rituell” för många av oss, och man kan säga en hel del positivt om julmåltiden, bland annat, att det på många vis hivar ut klasskillnaderna hos befolkningen, och att det handlar i stor grad om tillhörighet, nostalgi och trygghet.

Vill vi då ha julen så som den alltid har varit med sina gamla vanor? Det sägs att lite över 40 % av oss önskar följa traditionerna till punkt och prick, och att ca en lika stor andel av oss kan tänka sig att ge julmaten en nyare och annorlunda vrid, då kan det vara tal om nya tillbehör, nya smaker med kryddning eller garnityr. Bara en av tio går för något helt annat än den traditionella julmaten hemma på självaste julafton. Vad är det egentligen med oss nordbor när det kommer till julmaten? Julmåltiden är för många av oss nästan en ritual, och visst, det är något tryggt och gott i det. 

Driver du restaurang och skall servera julmat så är det därmed också tryggast att hålla sig till det traditionella tillrednings metoderna. Håll det rent och klassiskt, men gör det grundligt. Marinering, saltning och kryddning är det väldigt viktigt att man är extra noggrann med och speciellt under julbordssäsongen bör du vara traditionell, därför bör du nog vänta med de stora, nya experimenten tills du får anledning att använda upp alla resterna.

Vi kockar jobbar tätt på råvarorna och är i en ständig dialog med både bönder och producenter, vilka kvaliteter skall då till exempel den moderna Finländska eller Svenska julskinkan ha? Det sista tio åren har konsumenterna efterfrågat stadigt sundare gris, den gris som nu finns på marknaden är magrare än vad den varit tidigare och så har den fått ett mer "intermuskulärt" fett. Gris är likaväl en naturprodukt med många olika skillnader, en del individer är magra och andra har mer fett, men den gemensamma nämnaren är hur det behandlas och vad slags foder bonden ger dem i dag. För dagens grisbönder har det blivit väldigt viktigt att deras djur mår bra, bönderna är väldigt upptagna av att grisen skall ha ett fint liv, det låter som en klyscha men har värdefull mening för konsumenten som just efterfrågar både sundare och miljövänligare alternativ och detta gör även jobben för grisbonden extra meningsfullt och självklart märks också detta i smaken på det kött som serveras.

Ett tema som har präglat detta år mer än andra är miljöfrågan, hur ställer sig våra klassiska jul-rätter när det gäller det ekologiska fotavtrycket? Det blir svårt att ge något klart svar på vilken av det traditionella julrätterna våra som visar den bästa omtanken för miljön, men julskinkan har i varje fall många fördelar! För det första är det lätt att mängdberäkna, det är ett stycke kött med eller utan ben som krymper en viss procent under tillagning och uppvärmning och för det andra så är det generellt bra för miljön att servera inhemska matvaror. Finländsk gris och får/lam är ”kortrest” lokalproducerad råvara av högsta kvalitet och vi borde ju överhuvudtaget inte importera dessa råvaror, dessutom skall vi komma ihåg att även om vi inte har världens bästa får och lammkött (den står Norge utan tvekan för) så har vi världens näst bästa får och lammkött vi borde lära oss använda mera av även till jul och inte bara till påsk.

Men för att återgå till grisen och julskinkan, har du tänkt på att julskinkan är en ypperlig restmats resurs. Frys ner skinkresterna och ta dem upp igen i januari, dränk dem i en härlig sötsur sås, laga ”Sticky pork, sojaglasera och stek resterna tills det mörknat ordentligt, det är rent magiskt och jag lovar att du inte blir missnöjd.

Alternativ julmat. Det är som sagt en liten procentandel av oss som väljer bort den traditionella julmaten helt. Vill vi se nya julmatstrender i framtiden? Folk äter en hel del under julen, kalkon, and, gås, torsk, gädda och vilt förekommer och i tillägg till detta dyker också vegetariska rätter upp på julbordet. Fler och fler väljer att inte äta kött också under julen och det skall som alla andra ha ett gott och lockande mattillbud när det går ut för att äta. 

Det blir stadigt ställt högre krav på servering till dem som inte äter kött och det vill nog inte avta i framtiden, snarare tvärtom. Därför är det också otroligt viktigt att man på restaurangerna är lyhörda för den här trenden som kommit för att stanna, det är i dag legitimt att avstå från kött och det är vår, kockarnas uppgift, följa och berika den här nya traditionen som kommit, lyckligtvis så har vi kockar en stor fördel i det att vi kan låta fantasin flöda utan gränser och det är denna egenskap som också gör att nya fantastiska och innovativa, moderna rätter skapas, för det blir nog lindrigt sagt både sorgligt och trist se en gäst sitta vid bordet med bara potatis, några sönderkokta grönsaker och sås på tallriken. 

Vi kommer att få se en hel del nya vegetariska maträtter formas och utvecklas i åren som kommer och det är intressant ur många perspektiv. Tiden när grönsakerna var ett tilltugg, dessutom sönderkokta och nästan smaklösa är förbi, nu kan du finna terriner, mousser, färser och andra vegetariska rätter i tekniskt avanserade utföranden som förr var nästan en omöjlighet, så för en vegetarian borde det inte mera vara ens under jul en svår tid att gå på restaurang. Jag kan ju ha helt fel men jag antar att det flesta kockar och restauranger har tagit till sig den här nya traditionen som är under utveckling.

Här några små axplock av exempel på nya vegetariska rätter inför jul: Rödbetsbullar i stället för köttbullarna, blomkålsterrin i stället för rotmos, stekt och kanderad äggplanta eller syltad avocado i stället för julsillen ... vi återkommer till dessa rätter under julkalendern.


God första advent på Er gott folk.

Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge