Christians mat och minnen. Min kokbok på nätet.: En grönare vardag, den "gröna vågen"

onsdag 11 mars 2020

En grönare vardag, den "gröna vågen"

Alla pratar om hållbar utveckling och om en grönare vardag… och det är bra, men då måste vi också börja se på vad vi äter i vardagen. Det har gjorts undersökningar om vad som finns i butikernas utbud i några av det vanligaste dagligvarubutiker i både Norge och Finland, och där har man hittat bland annat minst 20 olika fiskrätter i frysdisken som alla har varit en tur till Kina eller något annat asiatiskt land fören det hamnat i en frysdisk nära dig. Då hjälper det lite att vi också har egen fisk i Finland eller Norge och när man dessutom i samma frysdisk hittar paket med stekt and och pannkakor från Thailand blir tveksamheten till en grönare vardag ett faktum och ett enda stort frågetecken. Det här är tydligen något som folk köper för annars hade ju inte varken and-köttet eller det färdigstekta pannkakorna från Thailand funnits i frysdisken?

Vi kommer aldrig att komma vidare i den så kallade ”gröna vågen” och den hållbara utvecklingen vi så innerligt önskar oss om vi inte slutar upp med att fylla butikshyllorna med dessa fullständigt onödiga importvarorna.Vi måste börja tänka om och göra andra prioriteringar i vårt handlande. Visste du att 30 % av all den mat du köper i dagligvaruhandeln så kastar du bort innan du ens har gjort något med den, jag är nästan beredd att tolka det som en ”rikemanssport eller en rikemans lekstuga” och i varje fall ett kraftigt bevis på att man är otroligt bortskämd när man inte bryr sig i konsekvenserna och det kanske bara därför att man anser sig ha råd att slösa?

På ett eller annat ställe mellan all take-away och importerad avokado förlorade vi det nordiska rötterna, medan våra förfäder var experter på att få maten till att hålla sig genom den kalla vintern och tidiga våren, helt till den blommande sommaren, så har vi, i dagens samhälle fått lära oss att slöseri är en dygd, eller i det minsta en medborgerlig rättighet som vi dessutom utnyttjar till fullo.

Första steget till en hållbarare och grönare vardag i matlagning är att köpa grönsakerna efter säsong och plats. Det betyder att du under den nordiska senvintern kan äta rosenkål, grönkål, jordärtskocka, rödkål och äpplen, och senare på våren isbergssallad, kålrot, lök, morötter, purjolök, kinakål, sparris och rabarber. Kålroten, löken, morötterna, potatisen, selleri roten, rödbetorna och vitkålen kan du ju dessutom äta genom hela året.

Varför kastar vi då så mycket mat? Jag påstår att skulden kan vi sätta på både normer och fruktan: -Vi betalar dyrt för att köpa en ljusgrön gurka som vi tror har perfekt mognad, när den egentligen är omogen. Det gula varianterna som faktiskt är mogna kommer aldrig till butikshyllan bara för att det är tjockare i skalet och har utvecklat ett större kärnhus-. -Vi är allt för upptagna av hur gurkan ser ut på utsidan när smakerna egentligen sitter på insidan och att det ofta endast handlar om att anpassa matlagningen. Bladen på en morot är till exempel en mycket god ersättning till persilja och bladen på selleri roten är ett ypperligt och fantastiskt tillskott i en grön sallad. Och skalet från både morot och sellerirot är självklara råvaror när du skall koka en fond eller torka dem till en egen kryddblandning.

En av det största orsakerna till att vi kastar så mycket som 30 % av det matvaror vi köper är att vi ser för mycket på det utvändiga och en annan orsak är att vi också bevarar maten i fel temperatur, på fel sätt och inte följer med. Jag vågar med hedern i behåll påstå att näst intill alla läsare av denna blogg har garanterat kastat bort morötter det tyckt sett lite för vissna ut när det legat i kylen i ett par dagar utan emballage. Det du då bör göra när du avlägsnat emballagen är att du sätter morötterna i en skål med iskallt vatten och några isbitar i så håller det sig både hårda och inte minst krispiga i ytterligare en vecka, och det är mer än nog tid av lagring för då bör du redan ha ätit upp dina morötter.

Då det gäller tomaterna så BÖR du alltid ha dem i rumstemperatur ALDRIG i kylen, för där försvinner tomatens alla goda egenskaper och aromer, och tomaterna SKALL vara lite lösa i köttet. Det samma gäller även gurkan, sätt den ALDRIG i kylen, den hör inte hemma där. En undantagslös tumregel åtminstone för oss kockar, som även borde gälla alla, är att alla grödor som odlats i växthus värme bör också förvaras i värme. Kan man förhålla sig till denna mycket enkla regel har man större glädje av råvaran i matlagningen än att bara kasta den bort. Tänk på detta nästa gång du är och handlar, man behöver inte vara högskoleutbildad för att förstå detta, eller hur?

En grönare vardag med en hållbar utveckling behöver redigeras så att alla kan förstå dess innebörd. Vi behöver mer än nödvändigt minska vårt ekologiska fotavtryck.

En så enkel sak som INHEMSK grönkål kan ge upphov till en aromatisk och sund måltid. Grönkål är hälsosamt och inte minst gott. Grönkålen tål en bestämd behandling, stekpannan eller kastrullen skall vara mycket varm när du lägger i kålen med smöret eller oljan och så kan man gott avsluta det hela med en rigorös portion av grädde, då får allt en krämig konsistens och på toppen av allt detta passar man på att sätta några inhemska stekta eller grillade lammkotletter.

Lokal lök och grönkål och inhemskt lammkött, så enkelt och så gott. I ett samhälle där vi vill tänka hållbart med en "grönare vardag" är det helt avgörande att vi förstår det enkla, och förstår vad det är som skapar trivsel och goda måltider för oss, får vi dessa ting inpräntat oftare och länge nog inte bara av oss kockar och förespråkare av en grönare vardag men också av både stat och kommun så kanske den hållbara utveckling och den ”grönare vardagen” vi strävar efter kanske ändå har en framtid!

Källhänvisning:

Mat från Norge nr 3

Ekologiska Norge

Tack till Johan. B. i Finland för samarbetet

och undersökandet av tingens tillstånd.

Bon appetit

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen

Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)

För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk, fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.