onsdag 13 maj 2020

Aladåben, älskad och hatad.


Aladåb är retrorätten man antingen älskar eller hatar. En dekorativ klassiker som i många år var kungen på varje smörgåsbord och buffé, men också den rätt som fått lida under lättvindiga lösningar med frysta grönsaker och något så brutalt som sparris på burk. 

Folk glömde bort att den här anrättningen faktiskt också skulle smaka gott och inte bara vara ett fint och imponerade inslag på festbordet, jag menar att den klassiska aladåben har blivit missbrukad.
Men med en liten extra insats och goda färska råvaror blir aladåben till en delikatess. Gör man denna lilla extra ansträngning så blir aladåben en inspirerande kreation med vackra färger som är proppfull av goda och friska smaker och den passar perfekt in på alla festbord eller bara som en härlig förrätt.

Jag väljer allra helst få ingredienser när jag skall laga en aladåb. Jag tar fram råvaror jag själv tycker väldigt mycket om, allt från fisk till kött och varierar dem med olika örter och grönsaker. Aladåben blir mycket mer spännande när den smakar olika från gång till gång och om du vill ha ett gott råd från mig så är det absolut tillåtet, formligen en förutsättning att använda andra ingredienser än frysta grönsaker eller sparris på burk, du bör ge aladåben en reell chansen till att bli en stjärna på festbordet, aladåben förtjänar att stå lika parat i dag på festbordet som den gjorde det för 300 år sedan, den är ett objekt för både stora som små fester!

Vi skall inte glömma bort att i utgångspunkt blev aladåben populär just därför att den smakade så gott, den var inte bara en dekorativ uppsättning på festbordet, den var en del av måltiden i gamla dagar.

Nostalgiska goda smaker!

Aladåbens konsistens är helt beroende av gelatinämnen och den vätska som tillsammans med gelatinet skall binda ihop alla ingredienserna, därför är det också ytterst viktigt att vätskan är av yppersta kvalitet och inte något halvfabrikat eller en industriell buljong, det skall vara en egenhändigt lagad god buljong eller fond.

En variant av buljong man gör snabbt och enkelt består av schalottenlök, citronzest, vittvin och vatten som kokas ihop, silas och smaksätts med salt och peppar och så rör man ner gelatinet. I en liten brödform lägger du så lag på lag med små fisktärningar, (du väljer fisken själv, på bilden har jag använt fjällröding) blancherad purjolök och en massa dill och så häller du över den egna buljongen, ställer det hela i kylskåpet över natten för att stelna och du har följande dag en i all sin enkelhet gudomligt perfekt och smakfull fiskaladåb, en aladåb ingen kan motstå och kom ihåg en aladåb är inte förbehållen bara köttiga ingredienser. Aladåben kan lika gott lagas med fisk som med bara grönsaker.

Färska och fina gröna sparrisar, morötter, kålrot och några ramslöks blad tätt i tätt ihop packade i en brödform översköljda med en god hemlagad grönsaksfond gör vem som helst stum av beundran.

Att lägga mat i gelé är en eldgammal teknik och redan på 1700-talet användes den här tekniken ofta i det franska köket. Här i Norden blev aladåb (”kabaret” som det heter på Norska) kanske mest populär under 50- och 60-talet. Aladåb på gås skrev redan den välkända Cajsa Warg om på sin tid på 1750-talet och i Den Norska kokboksförfattarinnan Henrietta Schönberg Erkens legendariska norska ”Stor kokbok för större och mindre hushåll” från 1914 förekommer det en hel del recept på aladåb. I Finländska kokböcker förekommer recept på a la daube i kokböcker från sent 1800-tal och Anna Olsoni ger ett recept på ”Gris a la daube” i sin kokbok, ”kokbok för hem och skola” från 1894.

I Norge, Sverige, Danmark och på Island blev aladåben ansedd som det finaste man kunde sätta på bordet medan man i Finland ansåg att aladåben inte vara något för ”fisförnämt” folk, Minna Canth var en finländsk författare som lyfte fram arbetares och kvinnors situation i sina draman, och kallas ofta för den finska feminismens moder och i sin novell ”Hanna” från 1886 nämner hon aladåben och citerar: "Borgmästaren hade nyligen hållit ett gästabud och gett fruktansvärd enkel mat till middagen, inga tre eller fyra sorters varma rätter och vid brännvinsbordet stod det knappt annat än några piroger och en a la daube, nog var det konstigt att dom täcktes servera något så simpelt som en a la daube!"

Lite av den samma slags retoriska utbrott får aladåben också idag tyvärr hos många av oss, det verkar som om de flesta undviker aladåben om den överhuvudtaget finns på festbordet eller buffén, den har fått ge vika för annat, den har retirerat, lite synd tycker jag när aladåben om den görs rätt, trots allt är en rätt med nostalgiska goda smaker. Jag tycker vi borde återinföra aladåben på festbordet som vi känner igen den på var sitt håll i våra nordiska länder men med en modern nordisk vrid, inte sant?


"Låt dessa orden skalla, maträtter kalla som aladåb åt alla"

Bon appetit


Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge