söndag 21 juni 2020

Trädgårdsdelning, urbant jordbruk ...


Utan mat och dryck överlever inte staden …

Urbant jordbruk som begrepp är både en självklarhet och en paradox. Städer har vuxit fram där jorden eller fisket var fruktbart, men den typiska urbana arbetaren jobbar utanför primärnäringen och när städerna växer så krymper det livsviktiga matfatet vårt.

Upptäckten av jordbruk och domesticeringen av djur var själva premissen för en fast bosättning, och det lokala jordbrukets produktivitet var länge en naturlig regulator för storleken på ett samhälle. Organiserad handel och "plundring" gjorde det möjligt för städerna att gradvis expandera utöver sin egen självförsörjning.

I dag bor mer än 55 procent av jordens befolkning i urbana stadsområden och konsumerar 80 procent av maten. För att hålla tätt med utvecklingen gör FN den uppskattningen att dagens matproduktion måste fördubblas innan 2050, det betyder i praktiken att då måste också en större andel produceras i och runt städerna och tätorterna, men var?

Enligt världsbanken har ungefär en miljon hektar odlad och odlingsbar mark blivit till bostäder, vägar och industriområden sedan andra världskriget, det motsvara en miljard bröd i året.

Många menar också att det är ytterst viktigt att vi värnar den mark vi har och utnyttjar de odlingsarealer vi redan har för att delta i den globala omställningen för ökad matproduktion. FAO, Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation menar att det urbana jordbruket är en viktig del av lösningen. Det pågår en uppblomstring av urbant jordbruk i städer över hela världen, också i Finland. Allt flera upptäcker glädjen i att kunna odla och skörda sin egen mat och när flera får kunskap om matproduktion, och jordområden hålls vid liv, styrker vi samtidigt beredskapen och livsmedelssäkerheten.

När vi i dag talar om urbant jordbruk handlar det huvudsakligen om kommersiella eller icke-kommersiella aktiviteter relaterade till odling och djurhållning i stad och stadsområden, det kan vara allt från traditionellt jordbruk och trädgårdsbruk till små jordlotter, koloniträdgårdar, takterrasser och balkongodlingar. FAO antyder att det urbana jordbruket står för 15 till 20 procent av världens livsmedelsförsörjning, men att det finns ett ännu större potential. Den Kubanska huvudstaden Havanna producerar hela 60 procent av sitt eget behov för frukt och grönt. Från en kvadratmeter
skördar de uppemot 20 kg grönsaker i året, helt utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

Det kan verka utopiskt för en nation som huvudsakligen odlar gräs… enligt statliga uträkningar har man här i de nordiska länderna ungefär en miljon hektar gräsmattor, och det till trots för att det kräver mer arbete och har mindre biologisk mångfald, och förbrukar dessutom mera fossilt bränsle än alla andra delar av den egna trädgården. Konceptet prydnadsgräsmattor blev introducerat av den engelska adeln som en statussymbol i slutet av medelåldern. Det var bara de allra rikaste som kunde tillåta sig att låta god jord ligga outnyttjad till fördel för en resurskrävande gräsmatta. Den här praktiseringen blev "demokratiserad" med hjälp av gräsklipparen och har idag blivit en helt normal och till dels brydsam del av vår vardag. Många, speciellt äldre, sitter på trädgårdar det inte klarar av att utnyttja eller ta vara på.

Det är inte alltid lätt att hitta en plats att odla på i en storstad, koloniträdgårdar kan ha ända upp till 10 till 15 års långa väntelistor men med trädgårdsdelning kan ”en mans börda bli en annan kvinnas resurs”. Air-bnb för trädgårdar kallar man det.

Trädgårdsdelning är det nya trendfenomenet som skapat och skapar stora intressegrupper överallt i världen. Det var den Kanadensiske grönsaksodlaren Curtis Stone som började med detta fantastiska upplägg. Det hela startade för 10 år sedan då han måste hyra en bakgård till en helt främmande människa i brist på egen mark. Nu odlar han grönsaker på runt 1500 kvadratmeter fördelat utöver flera bakgårdar och kan tjäna upp till 75 000 kanadensiska dollar under en säsong, han använder inga konstgödsel eller bekämpningsmedel och transporterar det mesta med sin cykel. Projektet hans, Green City Acres, har blivit ett internationellt erkänt exempel på hur lönsamt och produktivt urbant jordbruk kan vara.

Genom av att använda liknande metoder som Curtis och Cuba anslår FAO att trädgårdarna våra kan producera upp till 15 procent mer effektivt än det traditionella jordbruket. Allt är möjligt och mycket mat kan produceras på små arealer är redan bevisat, men för att uppnå detta behövs det också mycket god kunskap, praktisk erfarenhet och ett kretslopp baserat på lokala resurser. Framtidens stadsfolk måste därför också ha bägge fötterna gott planterade i jorden – det är trots allt vårt mat-fat som står på spel.


Källhänvisningar:

FAO: Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
NIBIO: Norskt institut för bioekonomi
Norges Ekologiska magasin, Ren mat.
Världsbanken. World Bank Group
WHO, health and nutrition in agriculture

Bon appetit

1 kommentar:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge