Taco-fredag!

Varför blev vi i Norden så förtjusta i taco?

Du har helt säkert fått det med dig att vi i Norden är mycket förtjusta i taco, men vet du egentligen varför? Vi nordbor älskar taco, och speciellt norrmän älskar taco över allt annat, i Norge älskar man tacon så pass att den till och med fått sin egen veckodag, ”taco fredag”, den här dagen har blivit en lika stor del av den norska folksjälen som fem milen på skidor och Norges nationaldag den 17 maj. Taco trenden har också fått den samma uppmärksamheten i resten av Norden, tacon har nästan blivit den nya nationalrätten för den nordiska befolkningen. Men hur kommer det sig att vi blev så förtjusta i denna Mexikanska rätt.

För att hitta ett svar på detta fenomen bör vi gå tillbaka i tid till år 1965. På den tiden fanns det inte så mycket som ett spår av en mexikans tortilla eller någon taco sås i något av våra nordiska land, men år 1965 i den Norska oljestaden Stavanger var det i färd med att ske något. Sökandet efter olja i Nordsjön var i full gång och detta medförde att flera oljearbetare från USA tog turen in till denna lilla kuststad. De flesta av dem som kom till Norge var från Texas. I Texas var Tacon redan en väletablerad del av husmanskosten och en rätt som varken den norska får i kålen eller fiskköttbullarna kunde komma i kapp med.

Saknaden efter tacon och andra amerikanska produkter blev för stor för dessa nyinflyttade från Amerika så man ansåg sig tvungen att göra något för att tillfredsställa deras behov. En ung köpman vid namn Allert Middelthon även han inflyttad fick en idé som senare skulle visa sig att vara en briljant och värdefull idé. I 1965 jobbade den då 16 år gamle Middelthon i sin fars butik i Stavanger centrum. Efter amerikanarnas intåg och en snabbtur till London började Middelthon höra sig för med kvinnorna till det amerikanska oljearbetarna om vilka produkter de saknade mest från sitt hemland. Svaret han fick var klingade klart och butiken där han jobbade började snabbt importera varor som cornflakes, Pampers blöjor med parfym, soppa på konserv, barbecue såser och sist men inte minst TACO.

Efter detta formligen exploderade efterfrågan på Taco. Tacon blev enormt gott mottagen och Middelthon började snabbt att sälja produkterna vidare till andra köpmän bland annat i Oslo och Drammen. Efter 1968 fick tacon i tillägg ett internationellt uppsving då Mexiko arrangerade sommar OS. Plötsligt dök det upp en rad tacorestauranger lite var stans i världen och succén var ett faktum.

Här i Norge och resten av Norden dök det också upp flera importörer av tacoprodukter något som bland annat förde till intåget av en känd och kär folkfavorit som fortsättningsvis har ett gott fotfäste i butikshyllorna överallt, nämligen Old El Paso.

Old El Paso var ursprungligen en grönsaksproducent som på 1950-talet började specialisera sig på konserverad och torkad mexikansk mat. Då Old El Paso först kom till Norge i 1973, var det främst tortillas, garbanzo-bönor, tostadas, tamales, enchiladas och taco sås som stod i fokus, men allt eftersom tiden gick dök det stadigt upp flera produkter.

Under årens lopp har Tacon utvecklat sig mycket också här i Norden, produktutbudet har blivit större och större, nu har vi tillgång till allt från autentiska majstortillas, spännande såser och kryddor vi tidigare bara kunde drömma om, trots detta är det många som idag tyr sig till en av det sämre varianterna av tacon som också blev introducerad i Stavanger 1965, nämligen tex-mex-tacon.

Tex-mex är på många vis en hybrid mellan den klassiska tacon från Mexiko och inflytandet från Texas och det är härifrån många av det klassiska taco-ingredienserna som taco chipsen, riven ost, taco kryddorna med smaken av spiskummin och den hermetiska majsen härstammar.  Det är också innanför tex-mex kategorin det kända tacoprodukterna till Old El Paso huvudsakligen befinner sig i och som utgör det som många omtalar som den ”norska” och Nordiska tacon. Någon vill kanske rynka på näsan över begreppet ”norsk” taco, men det är faktiskt inte så underligt att rätten från den andra sidan av jordklotet närmast kan kallas en norsk nationalrätt, för enligt siffror från Haugen-gruppen som distribuerar Old El Paso i Norge och hela Norden så är nämligen Norge det land näst efter Mexiko som äter mest mexikansk mat i världen per innevånare. 

Det säljs svindlande mängder tacoprodukter i norska butiker varje vecka och det ser ut som om det aldrig skall ta slut. IPSOS- rapporten kunde i 2018 meddela att så många som 80 % av alla Norrmän äter taco minst en gång i månaden medan 13 % äter det varje fredag. I loppet av ett år utgör detta enorma mängder av tortillas, kryddpåsar och köttfärs, för att sätta det hela i perspektiv: var eviga vecka säljer Old El Paso ensam hela 250 000 kryddpåsar, det blir 13 000 000 miljoner kryddpåsar i året. I ett land med över fem miljoner innevånare säger det en hel del om mängden taco som konsumeras, det här talen är inte bara specifika för Norge även alla andra nordiska länder är i färd med att komma upp i den samma mängden per innevånare och år, trenden har spridit sig som en löpeld överallt i Norden.

Men varför är vi nordbor då så förtjusta i tacon? Tja, det kan det vara många grunder till. Ståle Riddervold , marknadschef för Old El Paso i Haugen-gruppen menar att mycket av grunden till  succén kommer från den sociala aspekten till rätten. För många representerar tacon en fin och fast samlingspunkt på fredagskvällen. Det är en social måltid med olika ingredienser som passar för alla åldrar, du hittar alltid något som du gillar och utbudet i butikshyllorna har blivit större med åren så det finns alltid något nytt att utforska och nya favoriter dyker hela tiden upp kan Riddervold berätta.

Riddervold påpekar också att mycket av den sociala succén med tacon ligger i att det som äter tillsammans delar på det olika ingredienserna och att rätten i stor grad sätts samman under middagen, att äta taco blir därför någonting man i mycket större grad gör aktivt framför passivt. När familjen, vänner eller pojk- och flickvännen sitter samman och arrangerar var sin egen taco och skickar över ingredienserna till varandra över bordet interagerar vi med varandra på ett helt annat sätt än vad vi gör med andra rätter och måltider, det är rätt och slätt ett mera socialt sätt att samlas till en måltid. I tillägg till att var en rätt man delar med varandra så är tacon också källan till många diskussioner runt middagsbordet, många har nämligen närmast ett religiöst förhållande till vilka ingredienser som hör till tacon och inte minst i vilken ordningsföljd de skall ligga, med andra ord så är tacon en naturlig och inte minst formidabel öppnare för alla slags diskussioner och samtal.

En annan viktig succé-faktor som kanske är den mest uppenbara: är den goda smaken. Tacon smakar väldigt gott och är dessutom en väldigt flexibel rätt som kan tillpassas och varieras nästan i det oändliga- allt efter vad du tycker om eller har lust på den dagen. Tacon kan dessutom lätt göras sundare bland annat genom av att tillsätta mera grönsaker eller fisk, byta ut det syrliga gräddprodukterna som creme fraiche med en vinägrett och tortillas med salladsblad. Byter du dessutom ut det animaliska proteinet med till exempel bönor så blir det väldigt enkelt göra tacon till en av veckans köttfria rätter, Riddervold avslutar med att ställa frågan: finns det egentligen något bättre än att äta taco flera dagar under en vecka? Han menar i varje fall att det inte finns det, jag själv äter taco si så där högst två till tre gånger om året, vad och hur gör du?

Bon appetit.