lördag 3 oktober 2020

Taco-fredag!

Varför blev vi i Norden så förtjusta i taco?

Du har helt säkert fått det med dig att vi i Norden är mycket förtjusta i taco, men vet du egentligen varför? Vi nordbor älskar taco, och speciellt norrmän älskar taco över allt annat, i Norge älskar man tacon så pass att den till och med fått sin egen veckodag, ”taco fredag”, den här dagen har blivit en lika stor del av den norska folksjälen som fem milen på skidor och Norges nationaldag den 17 maj. Taco trenden har också fått den samma uppmärksamheten i resten av Norden, tacon har nästan blivit den nya nationalrätten för den nordiska befolkningen. Men hur kommer det sig att vi blev så förtjusta i denna Mexikanska rätt.

För att hitta ett svar på detta fenomen bör vi gå tillbaka i tid till år 1965. På den tiden fanns det inte så mycket som ett spår av en mexikans tortilla eller någon taco sås i något av våra nordiska land, men år 1965 i den Norska oljestaden Stavanger var det i färd med att ske något. Sökandet efter olja i Nordsjön var i full gång och detta medförde att flera oljearbetare från USA tog turen in till denna lilla kuststad. De flesta av dem som kom till Norge var från Texas. I Texas var Tacon redan en väletablerad del av husmanskosten och en rätt som varken den norska får i kålen eller fiskköttbullarna kunde komma i kapp med.

Saknaden efter tacon och andra amerikanska produkter blev för stor för dessa nyinflyttade från Amerika så man ansåg sig tvungen att göra något för att tillfredsställa deras behov. En ung köpman vid namn Allert Middelthon även han inflyttad fick en idé som senare skulle visa sig att vara en briljant och värdefull idé. I 1965 jobbade den då 16 år gamle Middelthon i sin fars butik i Stavanger centrum. Efter amerikanarnas intåg och en snabbtur till London började Middelthon höra sig för med kvinnorna till det amerikanska oljearbetarna om vilka produkter de saknade mest från sitt hemland. Svaret han fick var klingade klart och butiken där han jobbade började snabbt importera varor som cornflakes, Pampers blöjor med parfym, soppa på konserv, barbecue såser och sist men inte minst TACO.

Efter detta formligen exploderade efterfrågan på Taco. Tacon blev enormt gott mottagen och Middelthon började snabbt att sälja produkterna vidare till andra köpmän bland annat i Oslo och Drammen. Efter 1968 fick tacon i tillägg ett internationellt uppsving då Mexiko arrangerade sommar OS. Plötsligt dök det upp en rad tacorestauranger lite var stans i världen och succén var ett faktum.

Här i Norge och resten av Norden dök det också upp flera importörer av tacoprodukter något som bland annat förde till intåget av en känd och kär folkfavorit som fortsättningsvis har ett gott fotfäste i butikshyllorna överallt, nämligen Old El Paso.

Old El Paso var ursprungligen en grönsaksproducent som på 1950-talet började specialisera sig på konserverad och torkad mexikansk mat. Då Old El Paso först kom till Norge i 1973, var det främst tortillas, garbanzo-bönor, tostadas, tamales, enchiladas och taco sås som stod i fokus, men allt eftersom tiden gick dök det stadigt upp flera produkter.

Under årens lopp har Tacon utvecklat sig mycket också här i Norden, produktutbudet har blivit större och större, nu har vi tillgång till allt från autentiska majstortillas, spännande såser och kryddor vi tidigare bara kunde drömma om, trots detta är det många som idag tyr sig till en av det sämre varianterna av tacon som också blev introducerad i Stavanger 1965, nämligen tex-mex-tacon.

Tex-mex är på många vis en hybrid mellan den klassiska tacon från Mexiko och inflytandet från Texas och det är härifrån många av det klassiska taco-ingredienserna som taco chipsen, riven ost, taco kryddorna med smaken av spiskummin och den hermetiska majsen härstammar.  Det är också innanför tex-mex kategorin det kända tacoprodukterna till Old El Paso huvudsakligen befinner sig i och som utgör det som många omtalar som den ”norska” och Nordiska tacon. Någon vill kanske rynka på näsan över begreppet ”norsk” taco, men det är faktiskt inte så underligt att rätten från den andra sidan av jordklotet närmast kan kallas en norsk nationalrätt, för enligt siffror från Haugen-gruppen som distribuerar Old El Paso i Norge och hela Norden så är nämligen Norge det land näst efter Mexiko som äter mest mexikansk mat i världen per innevånare. 

Det säljs svindlande mängder tacoprodukter i norska butiker varje vecka och det ser ut som om det aldrig skall ta slut. IPSOS- rapporten kunde i 2018 meddela att så många som 80 % av alla Norrmän äter taco minst en gång i månaden medan 13 % äter det varje fredag. I loppet av ett år utgör detta enorma mängder av tortillas, kryddpåsar och köttfärs, för att sätta det hela i perspektiv: var eviga vecka säljer Old El Paso ensam hela 250 000 kryddpåsar, det blir 13 000 000 miljoner kryddpåsar i året. I ett land med över fem miljoner innevånare säger det en hel del om mängden taco som konsumeras, det här talen är inte bara specifika för Norge även alla andra nordiska länder är i färd med att komma upp i den samma mängden per innevånare och år, trenden har spridit sig som en löpeld överallt i Norden.

Men varför är vi nordbor då så förtjusta i tacon? Tja, det kan det vara många grunder till. Ståle Riddervold , marknadschef för Old El Paso i Haugen-gruppen menar att mycket av grunden till  succén kommer från den sociala aspekten till rätten. För många representerar tacon en fin och fast samlingspunkt på fredagskvällen. Det är en social måltid med olika ingredienser som passar för alla åldrar, du hittar alltid något som du gillar och utbudet i butikshyllorna har blivit större med åren så det finns alltid något nytt att utforska och nya favoriter dyker hela tiden upp kan Riddervold berätta.

Riddervold påpekar också att mycket av den sociala succén med tacon ligger i att det som äter tillsammans delar på det olika ingredienserna och att rätten i stor grad sätts samman under middagen, att äta taco blir därför någonting man i mycket större grad gör aktivt framför passivt. När familjen, vänner eller pojk- och flickvännen sitter samman och arrangerar var sin egen taco och skickar över ingredienserna till varandra över bordet interagerar vi med varandra på ett helt annat sätt än vad vi gör med andra rätter och måltider, det är rätt och slätt ett mera socialt sätt att samlas till en måltid. I tillägg till att var en rätt man delar med varandra så är tacon också källan till många diskussioner runt middagsbordet, många har nämligen närmast ett religiöst förhållande till vilka ingredienser som hör till tacon och inte minst i vilken ordningsföljd de skall ligga, med andra ord så är tacon en naturlig och inte minst formidabel öppnare för alla slags diskussioner och samtal.

En annan viktig succé-faktor som kanske är den mest uppenbara: är den goda smaken. Tacon smakar väldigt gott och är dessutom en väldigt flexibel rätt som kan tillpassas och varieras nästan i det oändliga- allt efter vad du tycker om eller har lust på den dagen. Tacon kan dessutom lätt göras sundare bland annat genom av att tillsätta mera grönsaker eller fisk, byta ut det syrliga gräddprodukterna som creme fraiche med en vinägrett och tortillas med salladsblad. Byter du dessutom ut det animaliska proteinet med till exempel bönor så blir det väldigt enkelt göra tacon till en av veckans köttfria rätter, Riddervold avslutar med att ställa frågan: finns det egentligen något bättre än att äta taco flera dagar under en vecka? Han menar i varje fall att det inte finns det, jag själv äter taco si så där högst två till tre gånger om året, vad och hur gör du?

Bon appetit.

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge