Smör, ost och kött, det animaliska fettet, eller det mättade fettet har varit en del av vårt kosthåll i årtusenden men har av någon märklig anledning fått ett dåligt rykte det sista decenniet. Både Finländska och internationella kostråd ber oss äta mindre av detta fett och kopplar det till hjärt- och kärlsjukdomar. Men är forskningen egentligen entydig på att det är ett orsakssammanhang mellan stort intag av kött och feta mejeriprodukter och dessa sjukdomar? Är det verkligen klokt att byta ut mejerismör med teknologiskt ultra processat vegetabiliskt margarin som man också gör i det Finländska näringsrekomendationerna?
Här är det något som inte stämmer, fysiologiskt sett. OM mättat fett är så farligt, hur kan det då komma sig att det är exakt just detta fett som moderns kropp förser ett ofött liv med. Hur kan mättat fett utgöra så stor andel av fettet i modersmjölken, det första och enda vi ger våra nyfödda barn att äta? Hur kan det farliga mättade fettet vara både det ämnet som kroppen lagrar i form av överskottsenergi, och som frigörs när vi inte äter? Är det logiskt att kroppen använder sig av en skadlig molekyl till det som är det mest grundläggande för överlevnad och reproduktion?
Kan verkligen det att äta animaliskt fett - som liknar på det kroppen vår redan består av – vara någonting som människokroppen inte klarar av att hantera på ett fysiologiskt riktigt sätt. För flera decennier sedan, då myndigheterna startade med att ge kostråd till befolkningen, var matens sundhetsgrad i all huvudsak sett på som summan av det olika näringsämnen man fick i sig. Fick du i dig tillräckligt av de sunda och nödvändiga näringsämnena och lite av de osunda över tid så var ditt kosthåll bra. Matkvalitet talades det lite om. Att fett – och särskilt mättat fett – blev framfört som någonting vi absolut bör äta lite av var också själva hörnstenen i kostråden som etablerades på 1970-talet och framöver.
Både i det goda och dåliga kategorierna och argumenten är det först och främst tal om näringsämnen och kalorier. Smör var osunt på grund av mängden mättat fett och kalorier. Grönsakerna var sunda och hälsosamma därför att det innehåller så många vitaminer och mineraler och lite kalorier per gram. I en nutritionsvärld där allt i stort sett handlade om näringsämnen var det väldigt lätt att acceptera hypotesen om att mättat fett kunde förorsaka hjärt-och kärlsjukdomar. Då man också kom underfund med att mättat fett ökade kolesterolet, som var en central komponent i förkalkningar av blodådrorna, så blev det hela så logiskt att det närmast blev en sanning. Det blev lätt att föreställa sig att fett täpper till blodådrorna precis som i avloppsrören på köket och man kom till denna konklusion utan att det fans någon som helst överbevisande vetenskaplig dokumentation.
Flera nutritionsforskare och professorer har på senare tid yttrat att det är mycket stora hål i den framförda hypotesen. Dessutom har kunskapen om vilka andra faktorer som bättre kan förklara sammanhanget mellan kosthåll och hjärt- och kärlsjukdomar ökat. Man har förstått att matkvalitet – som grovt sett kan omskrivas till hur mycket en matvara är industriellt bearbetad – kan ha mera att säga för hälsan än den traditionella synen på näringsämnena. När man ser att matkvalitet kan ha ett sammanhang med hjärt- och kärlsjukdomar och att en av våra största källor till mättat fett – OST – inte på något som helst sätt är förbunden med hjärt- och kärlsjukdomar, så förstår man ganska snabbt att det är inte så enkelt som man har trott.
Det finns också rapporter som påvisar ett samarbete mellan industri och forskare då kostråden blev till – och det är många som har haft intresse av att rikta sökljuset på fett – och av att kostråden om fett skall fortsätta att existera.
Det är idag få forskare som beskyller mättat fett för att vara huvudorsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. Ändå har det förnyade finländska kostråden som statens näringsdelegation ger ut inte tagit detta i beaktande och man envisas fortsättningsvis med att också grundskolebarn skall endast och enbart serveras fettfri mjölk och vegetabiliskt fett under skolluncherna. Och när vi dessutom vet att det mesta av den mat barnen serveras är hel och halvfabrikat, - alltså industriellt processad färdigmat - blir det heller inte alls så svårt att inse och förstå att många skolbarn inte mår bra när maten inte är tillräckligt näringsrik och hälsosam – matkvaliteten är inte de den borde vara, och statens näringsdelegations kostråd är – även om det är uppdaterade - allt för föråldrade och ovetenskapliga i förhållande till det man vet på internationell nivå om nutrition och kostråd idag.
Källhänvisningar:
The European Nutrition for Health Alliance (ENHA) https://european-nutrition.org/
European Society
of Clinical Nutrition (ESPEN) https://www.espen.org/index.php
Bon appetit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar