torsdag 25 februari 2021

Barn och Mat!

Högst på önskelistan har alltid stått och står fortsättningsvis BARN och MAT, därefter tätt följd av en önskan om internationalisering av den Finländska matkulturen (FECO)och sist men inte minst en Finlandssvensk måltidsakademi (FSMAKA).

BARN och MAT är det jag prioriterar före allt annat och när jag nu nämner detta så kommer vi ofrånkomligt in på området skolmat. Finland har haft kostnadsfria skolluncher för elever i grundskolan sedan 1948, och vi kan skryta med att Finland var det första landet i världen som skapade denna sociala förmån. Mycket har hänt sedan den gången och det mesta har på det senaste 30 åren gått i helt fel riktning. Maten, måltiden och gemenskapen runt skollunchen har bokstavligen berövats barnen genom främst av allt, politisk ovilja, nedskärningar och centraliseringar. Det små köken runt omkring i landet har skrotats och personalen har kastats in i oproportionella och ohållbara förhållanden där hanteringen av maten inte längre är det viktigaste. 

Skolornas kök har blivit till livsmedelsindustriella löpande band fabriker där skolornas matsalar närmast reflekterar den samma principen som en pälsdjursfarms mathantering. Ingen större empati för varken maten eller den som skall äta den ändå vi vet att måltiden och maten är så viktig. En måltid har flera dimensioner. Förutom matens näringsmässiga funktion uppfyller den även ett psykologiskt och socialt behov. Det kan handla om belöning, kärlek eller uppfostra. 

Jag nämnde att vi i Finland kan skryta över att vi var det första landet i världen med att ge en kostnadsfri skollunch, men det är också det enda vi kan skryta över i det här sammanhanget. Det finns ett antal andra länder, som nu inte direkt kan skryta över att det var först i världen med skolmat, men som däremot med all kraft kan skryta över att det har en större förståelse för vad en skolmåltid innebär och att de är betydligt bättre rustade och inte minst kapabla och villiga ge barnen den bästa behövliga uppmärksamheten under en skollunch. 

Som bidragsgivare och stor stöttepelare till ISMD, kan jag informera om att det pågår ett gigantisk arbete på internationell nivå för förståelsen för skolmåltider, någonting som man i Finland tydligen inte velat vara en del av, vad det kan bero på kan vi bara spekulera i, personligen tror jag att man i Finland är för upptagen tro att man är bäst i världen, även om det är en utopi!

Sedan december 2010 har Norge, Storbritannien, Schweiz och USA delat exempel på policyer och metoder för att främja hälsosam kost i skolorna. Med liknande utmaningar och framgångar på båda sidor om Atlanten ville man hitta ett sätt att öka medvetenheten om vikten av god näring bland barn och främja hälsosamma matvanor både hemma och i skolan - och så uppstod programmet ISMD och den internationella skolmåltidens dag som firas varje år den 11 mars

Sedan lanseringen 2010 har den samlat lärare och studenter, beslutsfattare, skolkockar, kockar, mat- och näringspersonal, skolor och samhällen, välgörenhetsorganisationer, företag och hälso- och sjukvårdspersonal samt privata bidragsgivare från hela världen för att prata om vikten av skolmåltider och dess inverkan på välbefinnande och utbildning.

Vi ser fram emot firande av ISMD och den Internationella skolmåltidens dag 2021. ISMD som organisation syftar till att uppmuntra barn och ungdomar runt om i världen (med stöd från sina lärare) att ansluta och prata med varandra om maten de äter och den roll den spelar i deras liv.

Årets tema 2021 är ”Ät för hälsan” och utforskar prisvärda, näringsrika livsmedel och kopplingar mellan mat och näring och barns fysiska och psykiska hälsa. Detta är elevernas och skolmåltidens dag, som skall samla barn och samhällen över hela världen för att dela med sig av sina erfarenheter, berättelser och nyheter. Årets tema uppmuntrar eleverna att tänka på sin favoritmat och näringsprojekt de har varit med om och lära sig vilka livsmedel som får dem att känna sig hälsosamma, ge dem mer energi eller hjälpa dem att koncentrera sig bättre i skolan.

Inför dagen kan skolpersonal uppmuntra unga människor att tänka på och diskutera sina favoriträtter och måltider på det sätt som passar bäst för deras speciella inlärningsmiljö. Det viktigaste är att fira den rika mångfalden av matönskningar som säkert finns i varje klassrum.

Vad är syftet med International School Meals Day och organisationen ISDM?

-Målet vårt är att: Öka medvetenheten om vikten av näringskvaliteten i skolmåltidsprogram över hela världen och betona sambandet mellan hälsosam kost, utbildning och bättre lärande.

-Ansluta barn runt om i världen för att främja hälsosamma matvanor och främja välbefinnande i skolorna samt dela framgångshistorier från skolmåltidsprogram över hela världen

-Markera forskningsaktiviteter i skolmåltidsprogram över hela världen och öka medvetenheten om de hunger- och fattigdomsfrågor som tas upp genom skolutfodringsprogram.

ISMD stöds av:

https://www.wfp.org/school-meals

https://schoolnutrition.org/

Skolmat Norge

NCBI





Bon Appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge