tisdag 23 februari 2021

Finlands Svenska Måltidsakademi, vad är vi, vad vill vi?

Förberedelser & stiftande av Finlands Svenska Måltidsakademi.

Det avgörande steget för att kunna skapa Finlands Svenska Måltidsakademi togs redan på våren 2019 av en skara människor involverade i den finländska gastronomin som samlade sig till ett första möte på Hanaholmen kulturcentrum i Helsingfors för att dryfta bildandet av en finlandssvensk måltidsakademi och efter grundligt övervägande blev alla överens om att bilda en interimsstyrelse, själva arkitekten i förberedelserna för grundandet av akademin. 

Interimsstyrelsen hade så under hösten 2019 till tidig vår 2020 hunnit med 8 möten varav det första skedde på Åland och det resterande 7 möten skedde digitalt över en upprättad teamsplattform från sen höst 2019 till vårvintern 2020. Föreningen fick sina stadgar och etableringsanmälan godkänd av Paten och registerstyrelsen den 18 december 2019 och därmed blev föreningen registrerad som Finlands Svenska Måltidsakademi r.f. Med sin hemort Helsingfors.

Finlands Svenska Måltidsakademi grundades under något extrema förhållanden, en pandemi, Covid-19 hade lagt en hel värld i ett stillastående läge. Detta gjorde att så gott som alla människor blev mer eller mindre fråntagna sin rörelsefrihet och kontakten till andra människor skedde främst genom digitala kanaler och så blev det även för Finlands Svenska Måltidsakademi, akademins konstituerande möte skedde den 28 mars 2020 över den digitala plattformen Microsoft Teams och med det var Finlands Svenska Måltidsakademi officiellt befästad. 


Akademins målsättning och framtid

Finlands Svenska Måltidsakademis målsättning blir som det också framkommer i akademins syftesparagraf och stadgar att främja den finlandssvenska mat- och dryckeskulturen, visa fram och berätta om den finlandssvenska matkulturens ideal och värderingar, historiska traditioner, samtida tillämpningar av matkulturarvet och idéer om nyskapade innovationer förankrade i traditionen. Akademin vill lyfta fram dess matlagare, odlare och livsmedelsproducenter, maträtter och måltider som format och formar den finlandssvenska identiteten genom historien, både i hemmet, i offentlig matlagning och inom den kommersiella restaurangnäringen. Akademin vill med detta vara ett språkrör som kan ombesörja för att man blir varse sina kulturella rättigheter för att bevara och utveckla matkulturen bland finlandssvenskar både inom och utanför Finland.

Det sägs också att det är under måltiden som barn fostras till goda samhällsmedborgare. Den gemensamma måltiden har betydelse allt ifrån mikroklimatet i familjeköket till det storpolitiska mötet. Vid matbordet kan man finna en gemensam avslappnande nämnare som möjliggör samtal, diskussioner och i sista hand politiska beslut. Måltiden skapar ett viktigt socialt klister och har ofta varit utgångspunkten för internationellt avgörande samtal om krig och fred i vår tid liksom i det förflutna. Det goda samtalet vid matbordet är såväl demokratins som vetenskapens umgängesform. Akademin vill främja alla dessa aspekter av måltiden, och i synnerhet verka för att barn och unga utvecklar goda matvanor och får kunskap om den finlandssvenska matkulturen.

Finlands Svenska Måltidsakademi har som sitt uppdrag att också lyfta fram det regionala skillnaderna i den finlandssvenska matkulturen därför ingår det också i akademistyreslen ett antal landskapsombud, ombud för Åland, Åboland, Nyland och Österbotten, ombud som övervakar och för en talan för den egna regionen på bäst möjliga vis.

Vad är då matkultur?

Matkultur är ett vitt begrepp som fokuserar på den kulturella sidan av produktion, distribution och konsumtion av mat och dryck.  Faktorer som påverkar en matkultur inkluderar tillgång till råvaror, matlagningsteknik och -traditioner samt religiösa matregler, men också idéer om vad som är hälsosamt, trendigt eller på annat sätt åtråvärt - och tvärtom. 

Det finns en del som menar att det inte finns några speciella maträtter som skulle vara utmärkande för Svenskfinland, men att den finlandssvenska matkulturen i stället består av traditioner och vanor, det stämmer till en del men den 
har som så många andra matkulturen också sina egna särdrag, den har formats av egna landskapsrätter och inte minst sockenrätter som alla har sin lokal anknytning och egna historia, mat som på alla sätt och vis varit med om att forma vår finlandssvenska identitet. Mycket av vår finlandssvenska matkultur består alltså av regionala skillnader men den är också förknippad med Sverige, det kan vi inte förneka, vi har en lång historisk bakgrund med Sverige som sträcker sig 700 år tillbaka i tid, under denna tid har det självklart formats en unik sammanflätad matkultur som starkt bidragit till att många kontaktytor mellan den Finlandssvenska och den svenska matkulturen har skapats.

Våra matvanor skiljer sig beroende på var i landet man bor och vilket modersmål man använder, det som är vanligt i den finskspråkiga delen av Finland kan vara helt olik de matvanor man har i den svenskspråkiga delen av landet även om man påverkats av varandra genom tiden. Den Finlandssvenska matkulturen är som all annan matkultur i en ständig förvandling men den matkulturella tillhörigheten klamrar sig ändå fast i historien.

Alla nämnda målsättningar kommer vi i akademin att kunna jobba för även under den rådande pandemin när vi har tillgång till det digitala mötena men vi ser ändå fram emot den fysiska kontakten till folk runt omkring oss när det väl öppnas för det, på så vis kan vi också nå ut till folk omkring oss på ett mera nära och förtrognare vis än bara genom digitala media, det skapar större tillit mellan oss och vår publik.

Finlands svenska måltidsakademi (FSMaka i vardagligt tal) såg som sagt dagens ljus i mars 2020 mitt under denna förfärliga pandemi. Covid-19 slog till med sin fulla kraft och länder var tvungna stänga ner bland annat skolor, barnträdgårdar, restauranger, och sina gränser för att isolera sig mot spridning av smittan. 

Hela samhällen stängdes ner och människor isolerades från sina allra mest vardagliga och sociala sysslor, nämligen att kunna umgås, träffas och ha social kontakt, detta gällde också för Finlands Svenska Måltidsakademi. Vi människor är inte skapta för att ströva omkring i en ensamhet, vi är sociala varelser som behöver den där fysiska kontakten för att kunna existera i ett samhälle. 

Nu riktar akademin blicken framåt med den förhoppningen om att vi skall kunna mötas till ett publikt evenemang i oktober i år 2021. Vi planlägger en fest tillsammans med Finlands Svenska Marthaförbund under den Finlandssvenska matkulturdagen som har sitt 30 års jubileum den 9 oktober detta år 2021.

Lägg redan nu detta datum, lördagen 9 oktober 2021 bakom örat, det lär bli en ordentlig fest för det är som sagt den Finlandssvenska matkulturdagen som firas varje år instiftad av Finlands svenska Marthaförbund och som i år har sitt 30 års jubileum. 

PS:  Vill du bli medlem i Finlands Svenska Måltidsakademi så är du hjärtligt välkommen med i föreningen. Gå in på vår hemsida och läs mera. Sidan uppdateras jämt. 

Hemsidan hittar du här:  www.måltidsakademin.fi 
Akademin på facebook:  Finlands Svenska Måltidsakademi


Finlands Svenska Måltidsakademi r.f. 
Christian Tikkanen
Sekreterare

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge