torsdag 11 februari 2021

Smakernas nationalitet!

Smaken av Norge med norska mat skatter har blivit internationellt känt genom många kockars gedigna arbete för att främja den norska matproduktionen som först och främst handlar om bevarande av småskalighet och naturnära produktion och inte minst djurvälfärd, här är nämligen Norge och det norska bönderna världsledande.

Hur kan man då beskriva den norska smaken, vill man göra det kort och koncist så föredrar jag nämna, söt, syrlig, mild och naturlig, och vill man bli retoriskt ovanligt pretentiös vilket inte på något som helst sätt skall tas som en negativ sats så kan man beskriva smaken av Norge som okomplicerad men lukullisk, åtråvärd, nyanserad och nationalistisk.  Så gott som alla Norska kockar har lagt sin själ och sitt hjärta i och fallit för nischprodukter, det vågar man nog påstå och det samma konstaterar också Margarethe Hersleth, Professor och matforskare på Nofima när jag diskuterade detta med henne inför ett annat projekt. Nofima är Forskningsinstitutet för livsmedelsvetenskap i Norge.

Mina närmaste norska kollegor som Arne Brimi, Tom Vicktor Gausdal, Roy Magne Berglund, Kjartan Skjede och Jarle Baer alla är det också överens om att den norska råvaran är något i särklass. Skrei, den Norska vandringstorsken från Lofoten, norska lam och får som fritt betar i fjäll och dalgångar, det norska söta jordgubbarna på östlandet och alla äpplena som kommer från Hardanger, alla dessa råvaror är unika i sitt slag och bör lyfts fram vid en var anledning, det är några av det främsta förebilderna som representerar en smak av Norge.

Smaken av Norge är i alla avseenden mycket lokal och det viktigaste för det norska kockarna är att kvaliteten på råvaran och maten alltid håller mål och som kökschef och kollega till mina norska nära vänner kan jag inte annat än hålla med om att de norska råvarorna är norska mat skatter i världsklass.

Smaken av Norge kan också lätt beskrivas som traditionsmat uppbyggd på lokala råvaror med en förankring i den nordiska smaken, men någonting som också seglade upp i det norska medvetande långt före våra nordiska grannländer ens hade började tala om den nordiska smaken, den som vi idag känner igen i projekt som Ny Nordisk Mat.

Det går heller inte att undgå det kalla faktum att Norge inte bara är världsledande i småskalig lokalproduktion och råvaror av yppersta kvalitet, landet är också världsledande i alla internationella tävlings sammanhang, inte minst det gastronomiska, Norge har inte bara världens bästa råvaror de har också världens bästa kockar som gör allt för att lyfta fram den norska smakpaletten och jag måste erkänna att för mig uppstår det här ett litet dilemma när jag å ena sidan älskar allt som handlar om den norska råvaran och dess främjande samtidigt som jag å andra sidan även vill lyfta fram min syn på den finländska råvaran och det finländska kockarnas strävan efter perfektion i internationella sammanhang men som man allt för ofta får se inte nå upp till ett önskat resultat.

Är vi i Finland inte tillräckligt nationalistiska då det gäller vårt kulinariska beteende och gastronomiska mål eller har jag missat något väsentligt? Vi har ju trots allt även i Finland en minst lika rik och värdefull råvarukälla att ösa upp ur som jag tror också kan nå lika höga gastronomiska höjder som den norska om vi bara blev lite mindre blyga och mera pågående i vårt förhållande till den egna lokala råvarans främjande och inte minst skapar oss en målinriktad nationell konsumentupplysning som idag tyvärr är närmast obefintlig. Finländska kockar, mat och måltidsorganisationer och livsmedelsindustrin har alla skäl att kavla upp ärmarna och jobba intensivare för att lyfta den finländska gastronomin och inte minst bli effektivare språkrör för allt som är inhemskt och inte minst lokalt, på så sätt kan även vi i Finland bli dessa nationalister och patrioter i måltids-sammanhang. Det inhemska och lokala skall gå före allt annat! Vi har matskatter även i vårt land men vågar vi tala för dem lika effektivt och ropa lika starkt för dem som man gör det i Norge?

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge