Norska äpplen i dricksglaset!

De sista åren har Norsk cider skördat guld i de mest prestigetunga internationella tävlingarna. Norska äppelbönder har kommit i kapp det stora traditionella cider-länderna som England, Tyskland, Frankrike och Spanien. Norska äpplen växer under perfekta förhållanden för att bli till goda måltidsdrycker.

Varma dagar ger äpplen den sötma och arom som krävs, medan kyliga nätter ger äpplena den syra som skall till för att must och cider skall bli till en frisk och matvänlig dryck. Det norska äppelbönderna har lärt sig perfektionen i äppelodling av sina utländska vänner och genom en gedigen norsk forskning, så det är all grund för det norska äppelodlarena att slå sig för bröstet.

För ungefär 20 år sedan skedde det mycket som skulle få stor betydelse för norska äpplen i dricksglaset. Monopolet på import och distribution av alkohol blev avvecklat i 1996. Med tiden blev det också fritt fram för alla att söka tillstånd för att producera för egen försäljning.

Balholmens cider vid Sognefjorden importerade äppelträd från södra England och Normandie för att laga cider. Dessa sorter har mera bitterämnen än de norska äpplena och kan ge cidern mera djup och eftersmak. Kort efter startade Egge i Lier pressning av sina äpplen på egen gård. Runt 2005 var en handfull äppelproducenter i gång med ciderproduktion. På kort tid blev det möjligt kunna se och smaka olika cidersorter och andra alkoholhaltiga äppeldrycker på gårdarna, inte minst i Hardanger med sina hundratals äppelbönder.

Men allt som var över 4,7 % i alkoholstyrka måste man bege sig till det statliga norska vinmonopolet för att kunna köpa och speciellt utländska gäster himlade med ögonen över detta. Så kom det som skulle sätta ordentlig fart: Efter stora påtryckningar från producenterna i Hardanger, fick man från 1 juli 2016 sälja egen producerad cider och fruktvin med en alkoholhalt upp till 22 % direkt från egen gård.

I 2019 räknade man in 19 000 äppelproducenter i Norge och av dessa var det ungefär 2000 som också hade egen produktion av alkoholhaltiga äppeldrycker. Parallellt med utvecklingen av ciderproduktion ökade också efterfrågan på mera matvänliga äppelmuster. Restaurangerna önskade sig bättre alkoholfria alternativ och nu är valet av sorter enormt. Det finns restauranger som har ett större lager av cider och alkoholfria äppelmust än viner och det har blivit en varig trend i att övergå varandra i mängden av val på alkoholfria drycker baserade på äpplen av olika slag.

Det lagas också äppelbrännvin och dessertviner av mycket hög kvalitet hos flera av producenterna och här har Marius Egge varit en pionjär. Hans dessertvin ”Iseple” är lagat genom av att friskpressad äppelmust blir fryst och iskristallerna silas bort och det som blir igen är en kraftig koncentration av socker och syra, och det går åt ungefär 30 kilo äpplen för att laga en liter av detta fantastiska äppelvin. Egge gård har också klivit in på den internationella marknaden och har vunnit otaliga priser för sitt eget äppelbrännvin och konjak.

På det statliga Norska vinmonopolet är 70 % av alla cider nu norsk och anslagsvis 80% av detta lagas i Hardanger där det också är en lagenligt skyddad märkesvara med den statliga stämpeln, ”skyddad norsk mat skatt”.

Jag avslutar med att citera kategorichefen för alkoholhaltiga drycker, Erik Wallentin som sa: citat, ”Det bör vara en självklarhet, lika mycket som en glädje, att vi nu i många tillfällen gott kan välja en Norsk cider där vi annars hade valt en Champagne”, men det betyder inte att vi för den skull helt skall låta bli att välja några goda alkoholhaltiga äppeldrycker, Norge har på några få år nämligen blivit världsledande i mängden sorter av cider- och äppelmust.