Christians mat och minnen. Min kokbok på nätet.: En djupdykning i Norsk folklivs- och måltidshistorik.

måndag 10 maj 2021

En djupdykning i Norsk folklivs- och måltidshistorik.

Tryckta kokböcker var en sällsynthet i Norge under 1700-talet, men många lagade sin egen. Prästfrun Christine Storm Munch (1746-1825) i Vågå samlade recept och fick dem inbundna som en bok.

Kokboken från 1700-talets slut består av flera delar och är antagligen skriven av flera personer. Boken har 862 sidor och det första 198 sidorna finns bevarade i Norska Statsarkivet i Hamar.

Christine Storm Munch bodde flera år på prästgården i Vågå. Hennes far var präst och maken hennes hade det samma ämbetet från 1776 till 1785. Christine var en kvinna av upplysningstiden (1700-talet) Hon odlade örter till mat och för att bota sjukdomar. Hon var duktig på att sjunga, hon spelade piano och sydde eleganta kreationer till sig själv med hjälp av modetidskrifter från Köpenhamn. Hon fick 13 barn varav 9 överlevde henne.

Som ung reste Christine ofta till Christiania (numera Oslo) för att besöka sin faster som drev en liten restaurang med utsökta menyer och en skicklig kokkonst. Det var kanske här som Christines intresse för matlagning väcktes.

I kokboken finns det ”rimliga rätter” som kan serveras ”utan att därmed förnärma folk” och ”Huskom snusk” var en sådan rätt. Huskom snusk består av bukfläsk från gris, rotgrönsaker, örter och kryddor som lagades i en gryta och kunde ”gärna ätas tillsammans med goda inlagda sillar”. ("Huskom snusk" ger mig en del associationer till en Finlandssvensk maträtt från Kimito, nämligen Protto (1800-talet) som består av grislägg, kålrot, potatis, lök, peppar och salt).

Det flesta av alla recepten i boken är beräknade för gästabud och högtider och består ofta av exotiska råvaror som citroner, pomerans, sköldpadda, muskot, mandlar, ris, kapris och mycket mer. Även i det mest avsides liggande bygder hade folk med kunskap och medel tillgång till matvaror från andra land och kontinenter.

Under slutet av 1700-talet var silvret gårdarnas besparingarna - placerade i lätt förhandlingsbara värden innan det fanns banker i byarna. Vanligtvis uppbevarades silvret på ett låst rum uppe på loftet. I gamla arvsskift angavs silver alltid efter vikt - det var silvervärdet som var viktigt, inte den konstnärliga designen. På Kvarberg gård i Vågå hade man en stor samling måltidsutensilier i silver och dessa var ofta flitigt i användning. En Silverterrin som denna användes för grädde och locket som när det lyftes av och vänds upp och ner blir till en skål med det fyra kulorna som ben användes som sockerskål.

Öl har funnits i många århundraden och druckits ur det mest skiftande slag av bägare, så även i Norge.

Sandvig och ölbägaren.

Året är 1904 och den Norska samlaren Anders Sandvig är 42 år. Han sitter i ”Hjeltarstuen” från Skjåk med någonting av det viktigaste av föremålen i Maihaugens samling. I handen håller han en ölbägare dekorerad med en dödskalle och en text som påminner läsaren om att vi alla en gång skall dö. Årtalet, initialerna och vapenskölden på bägaren berättar för oss att bägaren har rest långt och länge – från Tyskland via Danmark till Norge. Bägaren är lagad 1637. Vapenskölden visar en måne och ett hjul. Översatt till tyska blir det, ”Mond” och ”Rad” som samman satt blir Monrad. Bägaren har tillhört den danske prästen Fredrik Monrad som hade tyska anor och blev Prost i Øyern 1696.

Under 1700-talet blev brännvin använt som köpskål för att befästa ett avtal, man drack då en ”dram” tillsammans från ett vackert glas, en silver bägare eller en liten ”tumling” av silver, mässing eller trä.

Ett besök vid Norges största folkmuseum Maihaugen i Lillehammer gav oss en djupdykning i den Norska folklivshistorien från 1700- till 1900-talet. Här kan man kika in i enkla hus från 1700- talet och herrskapliga gods från 1800-talet till 1920- tals hus med inlagt vatten och el. Här kan man få en personlig inblick och guidning i vad man åt och drack under 1700-talet i Norge. Hit till Maihaugen återvänder jag flera gånger för att studera ännu mera måltidshistorik och folkliv från 1700- till 1900-talets Norge.

Källhänvisningar:

https://maihaugen.no/

https://maihaugen.no/utstillinger/impulser

https://www.arkivverket.no/

Alla bilder: © Christian Tikkanen

Bon appetit.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen

Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)

För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk, fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.