tisdag 7 september 2021

Växthus i skolundervisningen.

Norge först i världen med hyperteknologiska växthus i skolundervisningen.

"Hållbar utveckling"
, "cirkulär ekonomi" och "det gröna skiftet" har de flesta av oss hört om utan att vi för den skull har en gemensam förståelse för vad som ligger i dessa begrepp. En utfordring knuten till detta är att dessa begrepp för många först och främst är teoretiska begrepp, även om det både är en ökande förståelse runt vår inverkan på miljön och det faktum att var och en av oss kan bidra till att göra miljövänliga val.

I detta sammanhang är sättet på hur matproduktionen föregår och hur utnyttjandet av det resurser som jordbruket skapar helt central. De sista åren har det också blivit mycket större intresse för vad som kan göras för att utnyttja matavfallet vårt på ett bättre sätt. Här har det skett otroligt mycket och spännande både innanför innovations och informations fältet.Vad det gröna skiftet egentligen handlar om har fått en stor plats i undervisningen i Norska grundskolor – bland annat genom gröna klassrum.

På Sydskogen grundskola i Akser i Norge har det byggts ett växthus som skall användas aktivt i undervisningen, berättar projektledare och konsulent Inger Bondevik Grimm från företaget Klimat & kulturförmedling för oss. Kort sagt så är detta ett slutet växthussystem som använder sig av BBBLS-teknologi. BBBLS-teknologin är utvecklad av det Holländska företaget BBBLS och Norges biokemiska och vetenskapliga institut i Stavanger, och är ett system för klimat-styrning som bidrar till att kraftigt reducera energiförbruket.

Systemet består av dubbla väggar, ett så kallat F-Clean system där hålrummet fylls med tvålskum. Mängden tvålskum i väggarna regleras allt eftersom det klimatiska förhållandet ändrar sig. Skummet skyddar mot starkt solljus och det isolerar mot köld. Genom av att använda sig av den här teknologin kan energiförbruket i ett växthus reduceras med upp till 80 %. Därmed blir det möjligt att ha växthusproduktion året runt också i geografiska områden med stora klimatvariationer.

Det gröna klassrummet på Sydskogen är det första i sitt slag i världen, det ger fantastiska möjligheter till att visa det gröna värderingarna i praxis. Här experimenteras det både med Hydroponi och akvaponi i tillägg till mera kända odlingsmetoder. Eleverna får i tillägg en insikt i hur analysdata och automatisering kan användas för att odla plantor. Eleverna följer utvecklingen i växtprocessen och ser vad som fungerar gott och vad som kanske inte fungerar så bra och det är lärdom i det också framhåller Inger Bondevik Grimm.

Det gröna skiftet handlar om hur Norge skall bli ett lågutsläppsland innan år 2050. För att klara av detta måste man omställa sig till ett samhälle där växt och utveckling sker innanför naturens egen toleransgräns meddelar den Norska regeringen och fortsätter med, att då måste vi också lägga till rätta för innovation och utveckling, bland annat genom av att använda ny teknologi som kan ge oss framtidsrättad och miljövänliga lösningar. BBBLS-teknologin möjliggör detta och även om den här teknologin fortfarande är under utveckling så bidrar den ändå till att skapa förståelse och intresse för dessa problemställningar.

När elever får jobba med källsortering och återvinning och i praktiken får se hur detta bidrar till att förnya resurser så påverkar det också kraftigt den hållning man har till detta. Det skapar också en förståelse för vad miljöteknologin betyder för framtidens matproduktion och det är inte heller orimligt att anta det vill bidra till en ännu större uppmärksamhet runt det vad vi äter och hur maten blir producerad.

Det är också högst troligt att gröna klassrum ger både bättre hälsa och trivsel. Plantor påverkar oss på så många olika sätt. Forskning har kunnat påvisa att det att odla eller vårda plantor ökar serotonin-nivån hos oss människor, kroppen vår utsöndrar alltså en signalsubstans som gör oss mera förnöjd när vi vårdar och tar hand om våra plantor och växter, med andra ord så är det flera fördelar med att bygga klassrum som det i Sydskogen, det är en investering i framtiden, en investering som alla kan få nytta av.

Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge