tisdag 7 september 2021

Växthus i skolundervisningen.

Norge först i världen med hyperteknologiska växthus i skolundervisningen.

"Hållbar utveckling"
, "cirkulär ekonomi" och "det gröna skiftet" har de flesta av oss hört om utan att vi för den skull har en gemensam förståelse för vad som ligger i dessa begrepp. En utfordring knuten till detta är att dessa begrepp för många först och främst är teoretiska begrepp, även om det både är en ökande förståelse runt vår inverkan på miljön och det faktum att var och en av oss kan bidra till att göra miljövänliga val.

I detta sammanhang är sättet på hur matproduktionen föregår och hur utnyttjandet av det resurser som jordbruket skapar helt central. De sista åren har det också blivit mycket större intresse för vad som kan göras för att utnyttja matavfallet vårt på ett bättre sätt. Här har det skett otroligt mycket och spännande både innanför innovations och informations fältet.Vad det gröna skiftet egentligen handlar om har fått en stor plats i undervisningen i Norska grundskolor – bland annat genom gröna klassrum.

På Sydskogen grundskola i Akser i Norge har det byggts ett växthus som skall användas aktivt i undervisningen, berättar projektledare och konsulent Inger Bondevik Grimm från företaget Klimat & kulturförmedling för oss. Kort sagt så är detta ett slutet växthussystem som använder sig av BBBLS-teknologi. BBBLS-teknologin är utvecklad av det Holländska företaget BBBLS och Norges biokemiska och vetenskapliga institut i Stavanger, och är ett system för klimat-styrning som bidrar till att kraftigt reducera energiförbruket.

Systemet består av dubbla väggar, ett så kallat F-Clean system där hålrummet fylls med tvålskum. Mängden tvålskum i väggarna regleras allt eftersom det klimatiska förhållandet ändrar sig. Skummet skyddar mot starkt solljus och det isolerar mot köld. Genom av att använda sig av den här teknologin kan energiförbruket i ett växthus reduceras med upp till 80 %. Därmed blir det möjligt att ha växthusproduktion året runt också i geografiska områden med stora klimatvariationer.

Det gröna klassrummet på Sydskogen är det första i sitt slag i världen, det ger fantastiska möjligheter till att visa det gröna värderingarna i praxis. Här experimenteras det både med Hydroponi och akvaponi i tillägg till mera kända odlingsmetoder. Eleverna får i tillägg en insikt i hur analysdata och automatisering kan användas för att odla plantor. Eleverna följer utvecklingen i växtprocessen och ser vad som fungerar gott och vad som kanske inte fungerar så bra och det är lärdom i det också framhåller Inger Bondevik Grimm.

Det gröna skiftet handlar om hur Norge skall bli ett lågutsläppsland innan år 2050. För att klara av detta måste man omställa sig till ett samhälle där växt och utveckling sker innanför naturens egen toleransgräns meddelar den Norska regeringen och fortsätter med, att då måste vi också lägga till rätta för innovation och utveckling, bland annat genom av att använda ny teknologi som kan ge oss framtidsrättad och miljövänliga lösningar. BBBLS-teknologin möjliggör detta och även om den här teknologin fortfarande är under utveckling så bidrar den ändå till att skapa förståelse och intresse för dessa problemställningar.

När elever får jobba med källsortering och återvinning och i praktiken får se hur detta bidrar till att förnya resurser så påverkar det också kraftigt den hållning man har till detta. Det skapar också en förståelse för vad miljöteknologin betyder för framtidens matproduktion och det är inte heller orimligt att anta det vill bidra till en ännu större uppmärksamhet runt det vad vi äter och hur maten blir producerad.

Det är också högst troligt att gröna klassrum ger både bättre hälsa och trivsel. Plantor påverkar oss på så många olika sätt. Forskning har kunnat påvisa att det att odla eller vårda plantor ökar serotonin-nivån hos oss människor, kroppen vår utsöndrar alltså en signalsubstans som gör oss mera förnöjd när vi vårdar och tar hand om våra plantor och växter, med andra ord så är det flera fördelar med att bygga klassrum som det i Sydskogen, det är en investering i framtiden, en investering som alla kan få nytta av.

Bon appetit

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen