lördag 29 januari 2022

Är du upptagen av Djurens välfärd?

Ett nytt år är i gång och kanske du är en av dem som gav ett nyårslöfte och vill skapa en förändring. Kanske du är en bland det 49 procenten av befolkningen som är bekymrade för välfärden till köttproducerande djur?

Det blir stadigt lättare att välja lite mera djurvänligt och som konsument har du mera makt än du kanske tror. Min erfarenhet är efter en dialog med matvaruhandeln den att det lägger stor vikt på vad konsumenten menar men allra största vikten på vad vi som konsumenter gör. Menar du som konsument att djurvälfärd är viktig, ja då bör du alltså visa det genom ditt handelsmönster.

I Norge kan du som konsument till exempel välja mat som är certifierad med det norska djurskyddsmärket, (Dyrevernmerket). Då får du mat från djur som har haft bättre plats och utrymme, mera aktivitet och en sundare kropp. Du kan välja bort produkter med speciellt dåligt djurskydd. I Finland har vi inte någon liknande ordning som både garanterar och kontrollerar djurens välfärd och hälsa genom en märkning på livsmedelsförpackningen.

Det finns något som heter sertifioitu laatuvastuu, en nationell kvalitetsmärkningsordning, men den märkningen är ingen garanti för att djuren har haft ett gott liv på gården, Finland saknar en allians för djurens välfärd, en allians med en stark auktoritet som för djurens talan.


Finland har förvisso svanmärket och köp finländskt men det är inte ens det en garanti för att man har haft en rigorös kontroll på djurens välfärd och att det har haft det bra under sin levnadstid, tvärtom, vi har fått avslöjande på avslöjande i både media och press om hur illa djur har blivit behandlade också i Finland, även bland producenter man aldrig förväntat sig att detta skulle ske.

Vi har sett förhållanden som har varit så dåliga och avskyvärda främst bland kycklingproducenter att man frågar sig hur det är möjligt att man överhuvudtaget tillåtit den producenten ens ett livsmedels- och produktionstillstånd. Kycklingarna är avlade till extremväxt och slaktas med att bli hängda i fötterna upp och ner på ett samlingsband och därefter släpade genom ett strömförande vattenbad. En av det kycklingproducenten i Finland heter ATRIA. 

I sökandet efter mat från djur som har haft det bättre kan man bli offer för vilseledande reklam. Ägg från fritt gående hönor, kött från den glada grisen ger intryck av att djuren har haft ett gott och bra liv. Men vilka förbättringar har egentligen blivit gjorda för att hjälpa hönan eller grisen? Har den hönan någonsin fått vara ute, har hon fått gå så fritt, har hon överhuvudtaget sett solen, eller är det bara ett artificiellt ljus hon har upplevt?


En del märkesvaror blandar dessutom också djurvälfärden samman med helt andra ting. Reklamen framhäver att bonden har familj, att maten har en lokal anknytning, eller att fodret är ekologiskt. Låt dig inte luras till att tro detta har något med djurens välfärd att göra. Det avgörande för djuren är att märkesvaran ställer krav som betyder något för dem. För en gris betyder välfärd mer plats än minimumskraven i det finländska regelverket och helst också tillgång till utomhusområden. För en kyckling är det allra viktigaste att vara en ras som inte är avlad fram för en extrem och snabb växt.

Vi vet genom både vetenskap och forskning att hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd hänger samman. Årligen beslaglägger den finländska behovet för soja från Brasilien ett område tillsvarande 77 000 fotbollsplan. Runt 40 procent av sojaproteinet går till betesdjur som i utgångspunkt borde äta gräs. I tillägg lägger den finländska foderproduktionen beslag på arealer som kunde ha använts till att odla grönsaker och sädesslag för matproduktion.

Vi skall vara ytterst klara över att mat från djur som har haft det bättre och gott kostar som regel lite mera och grunden till det är så himla enkel, djuren har fått större frihet, mera plats och bättre skötsel, och det har ett pris. Gav du ett nyårslöfte om att betala kostnaderna för din egen mat och det råvaror du handlar ja då tillåter du djuren slippa ta den räkningen, då har du tagit ett ansvar för både hälsa, miljö och djurens välfärd. 

Sist men inte minst vill jag komma med en uppmaning: Vi finländare som är så upptagna av att vara bäst i klassen på väldigt många områden, varför har inte vi någon välfärdsmärkning på våra livsmedel, kanske det kunde vara något att också avsätta en del konscentrationskrafter på nästa gång vi skall gå till ett val i den finländska välfärdens tecken, djurens välfärd är minsann även den en sak för oss alla. 
Mat är så mycket mer än bara mat!

Det Norska dyrevernmerket

Bon appetit


Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen