Det blir stadigt lättare att välja lite mera djurvänligt och som konsument har du mera makt än du kanske tror. Min erfarenhet är efter en dialog med matvaruhandeln den att det lägger stor vikt på vad konsumenten menar men allra största vikten på vad vi som konsumenter gör. Menar du som konsument att djurvälfärd är viktig, ja då bör du alltså visa det genom ditt handelsmönster.
I Norge kan du som konsument till exempel välja mat som är certifierad med det
norska djurskyddsmärket, (Dyrevernmerket). Då får du mat från djur som har haft
bättre plats och utrymme, mera aktivitet och en sundare kropp. Du kan välja
bort produkter med speciellt dåligt djurskydd. I Finland har vi inte någon liknande
ordning som både garanterar och kontrollerar djurens välfärd och hälsa genom en
märkning på livsmedelsförpackningen.
Det finns något som heter sertifioitu
laatuvastuu, en nationell kvalitetsmärkningsordning, men den märkningen är ingen garanti för att
djuren har haft ett gott liv på gården, Finland saknar en allians för djurens
välfärd, en allians med en stark auktoritet som för djurens talan.
Finland har förvisso svanmärket och köp finländskt men det är inte ens det en
garanti för att man har haft en rigorös kontroll på djurens välfärd och att det
har haft det bra under sin levnadstid, tvärtom, vi har fått avslöjande på
avslöjande i både media och press om hur illa djur har blivit behandlade också
i Finland, även bland producenter man aldrig förväntat sig att detta skulle
ske.
Vi har sett förhållanden som har varit så dåliga och avskyvärda främst bland
kycklingproducenter att man frågar sig hur det är möjligt att man
överhuvudtaget tillåtit den producenten ens ett livsmedels- och produktionstillstånd.
Kycklingarna är avlade till extremväxt och slaktas med att bli hängda i fötterna
upp och ner på ett samlingsband och därefter släpade genom ett strömförande
vattenbad. En av det kycklingproducenten i Finland heter ATRIA.
I sökandet efter mat från djur som har haft det bättre kan man bli offer för vilseledande reklam. Ägg från fritt gående hönor, kött från den glada grisen ger intryck av att djuren har haft ett gott och bra liv. Men vilka förbättringar har egentligen blivit gjorda för att hjälpa hönan eller grisen? Har den hönan någonsin fått vara ute, har hon fått gå så fritt, har hon överhuvudtaget sett solen, eller är det bara ett artificiellt ljus hon har upplevt?
Vi vet genom både vetenskap och forskning att hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd hänger samman. Årligen beslaglägger den finländska behovet för soja från Brasilien ett område tillsvarande 77 000 fotbollsplan. Runt 40 procent av sojaproteinet går till betesdjur som i utgångspunkt borde äta gräs. I tillägg lägger den finländska foderproduktionen beslag på arealer som kunde ha använts till att odla grönsaker och sädesslag för matproduktion.
Vi skall vara ytterst klara över att mat från djur som har haft det bättre och gott kostar som regel lite mera och grunden till det är så himla enkel, djuren har fått större frihet, mera plats och bättre skötsel, och det har ett pris. Gav du ett nyårslöfte om att betala kostnaderna för din egen mat och det råvaror du handlar ja då tillåter du djuren slippa ta den räkningen, då har du tagit ett ansvar för både hälsa, miljö och djurens välfärd.
Sist men inte minst vill jag komma med en uppmaning: Vi finländare som är så upptagna av att vara bäst i klassen på väldigt många områden, varför har inte vi någon välfärdsmärkning på våra livsmedel, kanske det kunde vara något att också avsätta en del konscentrationskrafter på nästa gång vi skall gå till ett val i den finländska välfärdens tecken, djurens välfärd är minsann även den en sak för oss alla. Mat är så mycket mer än bara mat!
Det Norska dyrevernmerket |
Bon appetit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar