tisdag 21 juni 2022

Credobilitet!

Ett stenkast utanför Trondheims centrum, intill ett modernt och gentrifierat industriområde ligger ”institutionen” Restaurang Credo. Heidi Bjerkan, tidigare kökschef på det kungliga slottet, matkonstnär av rang och den enda kvinnliga Michelin stjärnkocken i Norge har skapat en oas i grannskapet. Här hittar man mat-triangeln Credo, Edoramen (Credos version av den Japanska ramen med att laga uteslutande allt på lokala råvaror) och Jossa som är Credos bistro som håller till i samma byggnad och erbjuder en oformell vrid på menyerna.

Det sista tillskottet till mat-triangeln är Geitmyra Credo Matkulturcentrum för barn där man erbjuder tvärvetenskaplig undervisning i gastronomi för nionde klassister, jag skall komma tillbaka till detta.

Jag ankommer Credo en fredagsmorgon i juli 2021 för att ta del av Heidi Bjerkans vision, råvarukunskaper och tillnärmning till hantverket. Jag har dessutom också en liten plan om att få uppleva den mycket omtalade smörgås-bonanzan (sm
ørbrød-bonanza) på Jossa Mat och drikke restaurang. Heidi Bjerkan tar oss varmt emot vid ingångspartiet och undrar om vi vill ha en rundvandring i området fören vi sätter oss ner för att äta.

Ett restaurangbesök startar nämligen alltid med råvaran och historien om Credos råvarutillnärmning börjar med kossorna. Det är mjölken som dominerar köket vårt, säger Heidi och tar oss med på en rundvandring.

Vi befinner oss i ett öppet kökslandskap på andra våningen och på väggarna hänger det porträtt av alla kossorna som serverar den välsignade mjölken. Chefskocken kan namnen på alla kossorna från Fannremsgården. Det århundraden gamla familjearvet har levererat mjölk, syrad grädde, smör och kött till Credo i många år.

Dopple är stjärnan, hon har levererat mjölk säsong efter säsong, säger Heidi med ett smil. I den här våningen startar och avslutas Credo upplevelsen. I det öppna kökslandskapet står det vanligtvis fyra kockar och serverar gästerna små ”amouse-bouches”, finger-bites-aptitretare som det också kallas.

Gästerna förbereds till middagen som väntar, där man skall igenom en meny på 22 rätter, allt lagat uteslutande på lokala råvaror som endast och enbart är i säsong.

Kockarna och servitörerna berättar begeistrat om Credos filosofi, om tillnärmning till råvaran och producenterna det jobbar med och det sistnämnda är definitivt det viktigaste, det är nämligen producenterna som står för det mesta av jobben menar Heidi.

Skjølberg Søndre gård, som har tagit över korna från Fannremsgården ger dem mjölken som används till närmast alla rätter. Ur-ko (En norsk lantras) tål mycket och betar nästan hela året ute och det känner man speciellt väl på smaken i den syrade grädden förklarar chefskocken. Credo lagar sin egen skjørost och yoghurt, det mognar sitt eget smör, lagar milkshake och brun ost, drycker lagat på vassle och såser på kärnmjölk. Och sur vassle reduceras så kraftigt att det kan användas som vinäger. 

Det är också en självklar sak att allt på kossan används när hon inte längre kan producera mjölk, skinn ligger på bänkarna nere i ingångspartiet. För att säga det tämligen milt så är Heidi Bjerkan ganska enkelt kompromisslös när det gäller att använda sig av allt på djuret. Credo tänker holistiskt i alla ledd. Credo köper absolut inte råvaror från bönder med monokultur. Därför är det änder och grisar som springer mellan grönsaksraderna på Skjølberg Søndre Gård på Svorkmo. Från den här gården får Credo också levererat grönsakerna och alla örter, and, ägg, kött av ute-gris, nötkreatur, lamm och färskmjölk.

Rester används om igen, en del av resterna blir till djurfoder, avfall från restaurangen blir till kompost som grävs ner och blir till jord när snön ger sig för våren. Råvarorna på Credo är uteslutande norska men man upplever atmosfären nästan som sydfransk. Lokalen i sig själv fungerar som ett växthus, grönsaker, frukt och örter växer vilt i restaurangen, det är en del av inredningen och solljuset skiner genom glastaket och ser till att det vilda växterna trivs. Restaurangen har en egen jordkällare hos Skj
ølberg Søndre där det föregår fermentering av mat. Det är fullständigt självförsörjande.

Har du hört om något liknande?


Förankringen i det norska och lokala är kökets stolthet och bärbjälke. Här serveras hjärta av ren med färskost och sås på svartavinbär och granskott som enligt författaren Erik Fosnes Hansen smakade som en hel vildmark sist han var på besök. Välhängt kött serveras som tartar. På Credo får du den med rökt benmärg, serverad i märgpipa. Fisken och alla skaldjur fångas i fjorden och havet rätt utanför. Hälleflundra gravas i socker och salt och brödet lagas på norsk producerat mjöl, till och med nudlarna som lagas och serveras på Edoramen är norska.

Det som ändå imponerar mest på denna rundvandring är Credo som utbildningsinstitution.


Credo tar sitt samfundsansvar på högsta allvar och har på eget initiativ lagat ett eget undervisningsprogram. Genom Credo erbjuder Heidi Bjerkan tvärvetenskaplig undervisning i gastronomi för de i nionde klass på Geitmyra Credo Matkulturcentrum för barn. Programmet löper över två skoldagar och har som mål att inspirera en ny generation till att laga mat – och inte minst bli begeistrade i det.

Vi använder Credo som en ingångsdörr för att komma oss in på många platser för att kunna påverka så mycket som möjligt för att kunna få till stånd en samhällsförändring, och då är det fint att börja med barnen säger Heidi med ett finurligt smil.

Eleverna får lära sig det Trønderska (Trondheimsområdets) matkulturarv och olika konserveringstekniker, 13 åringar får helt enkelt vara med om att göra yoghurt, smör, mysli och gröt. De lagar Sodd (Tröndersk köttsoppa) och bakar tunnbröd. De lär sig röka fisk på Credo vis, får fermentera sin egen kimchi och lär sig laga den japanska rätten ramen, detta är då något att bli så förbannat avundsjuk av för det enda jag som trettonåring kunde tänka mig att laga var en enkel rulltårta. Och det slutar inte här, det kommer mera. Eleverna får en inblick i det större sammanhangen: Heidi Bjerkan jobbar för att väcka elevernas nyfikenhet och förståelse för vad som skall till från att maten kommer upp från jorden till att vi kan äta en god måltid tillsammans.

Genom av att använda lokala råvaror blir ungdomen känd med det lokala matproducenterna och vilka råvaror som finns i säsong. För att kunna laga ”fiskekaker” (Norska och trønderska fiskburgare) börjar man med den hela fisken, man filear den och blir bekant med det olika organen på fisken och deras funktioner. Vi lägger vikt på att mat inte bara är någonting man blir serverad, men något som skapas, att mat har ett helt eget värde, förklarar Heidi. Det hålls också dessutom undervisning i olika teman om morgonen samtidigt som eleverna äter sin morgonfrukost på Credo restaurangen.

Vi er upptagna av att kommunicera att vi är deltagare i en näringskedja; vi är medproducenter, inte bara konsumenter förklarar Heidi. Heidi Bjerkans initiativ har fått internationell ros, ros ända upp i skyarna även om kommunen har varit lite skeptisk till projektet.

Heidi Bjerkan säger med alvar i blicken att; ”Det är ju den här generationen som skall ta över efter oss och det är bra för rekryteringen; kanske vi kan bidra till att någon av dessa ungdomar väljer att satsa på att bli bönder, producenter eller fiskare säger hon och tillägger: Detta är inte bara en restaurang det är något mycket mer djupare”.

Heidi Bjerkan. Vi bugar oss djupt i ödmjukhet. Den här damen är otvivelaktigt en stjärnkock, en starkstjärna på den gastronomiska himlen. Hon var 27 år gammal då hon valde bort drömmen om Italien för att starta en restaurang i Trondheim, som på den tiden inte var platsen för att satsa på fine dining. Heidis Beer Bar dominerar fortsättningsvis stadsbilden och mesta parten av Credos klientel kommer från Bergen, Oslo och inte minst utlandet. Damen har verklig pondus, hon är en fullständig idealist, hon jagar varken pengar eller Michelin stjärnor. Hon är verkligen upptagen av hållbarhet, innovation och meningsfulla projekt.


Heidi har tidigare uttryckt att kockarna måste ta större ansvar i det hållbara skiftet, men vet inte om hon är överens med sig själv, det blir för mycket ansvar att lägga på en enkel aktör, men någon måste ju starta det hela! Hon tror inte att politikerna helt förstår det stora sammanhangen, det är för lite medvetenhet runt matproduktion i politiken.

På frågan om varifrån hon hämtar motivationen svarar hon: ”Från vissheten om att Credo är nödvändig, det är ett projekt med mening och det är viktigt att hålla på med bra projekt som ger mening, och det är en grund till att kockar och servitörer stadigt vänder hit tillbaka efter att ha varit borta från staden i några år”.

Heidi måste skynda vidare men försäkrar oss om att vi blir väldigt gott omhändertagna av pojkarna på köket, vi tackar för rundvandringen och jag gör mig klar för brunchen och den där mycket omtalade smörbröd-Bonanzan. Credo är en upplevelse som inte i ord kan beskrivas det är helt enkelt så att det bara måste upplevas. Tusen tack för en helt fantastisk dag på Credo. We will return!

Källhänvisningar:

Delar av texten från tidskriften Ren mat Norge.
Bilder: nyelilleby.no och guide. michelin.com


Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge