Skolmaten inte en självklarhet i Norge!

En gratis skolmåltid om dagen borde vara en självklarhet i en nordisk välfärdsstat som Norge. I Finland har man haft gratis skollunch i över 70 år.

Under den norska valkampanjen 2020 pratade flera partier varmt om behovet för gratis skollunch i Norge. Finland var det första landet i världen som år 1948 började med gratis skollunch till alla elever, det blev instiftat i Finlands grundlag. Sverige blev det nästa land som kom efter med erbjudandet om gratis skolmat.

Vad erbjuder man i det stormrika Norge, en sorglig diskussion om man skall erbjuda skolbarnen ett äpple eller någon sallad är det enda man hitintills klarat av.

Redan under kriget i 1943 hade man serverat gratis skolmat till det mest behövande i Finland. Efterkrigstidens barn som startade sin skolgång på 1950-talet minns att det var stora kullar med barn, många av dem kom från evakuerade familjer i Karelen som hade förlorat allt. För många barn var skolmaten den enda varma måltid under en dag. Eleverna blev då kommenderade ut i potatisåkern och till skogen för att plocka lingon för att skaffa råvaror till skolköket. Potatisen skulle sedan självklart skalas av eleverna på skolköket.

Det är ett stort steg, ett mils vida stort steg, från dåtidens skolmat till dagens finländska skolmåltider, som är planlagda och komponerade av näringsfysiologer och näringsterapeuter i Statens näringsdelegation. Menyerna skall bestå av sallad eller frukt, varm mat, bröd och smör och dryck. Dagens finländska skolmåltider har sina egna problem, men om vi för ett ögonblick lägger alla dessa problem till sidan så är ändå den finländska skolmåltiden någonting unikt. Internationella rätter har hittat vägen till det finländska skolköken och skolan måste också laglydigt servera vegetariska alternativ minst en dag i veckan.

Dessutom är skolan förpliktad servera specialmat till det elever som på grund av allergi, matintoleranse, sjukdom, religiös eller etisk överbevisning inte kan äta den mat som står på matsedeln. Det krävs ett
läkarintyg eller ett utlåtande från en näringsterapeut för att befrias. Föräldrar och vårdnadshavare kan lasta ner en app på sin dator eller mobiltelefon för att studera den kommande veckans meny på skolan. Idag kan över 900 000 elever i Finland åtnjuta denna välfärd varje dag.

En bra skolmåltid har betydelse utöver det näringsmässiga aspekterna. Den utgör också en lärande arena för social utveckling. Elevernas representanter deltar tillsammans med föräldrarnas representanter och skolans personal i planeringen av måltiderna. På många håll är eleverna också med och serverar och städar vid måltiderna.

Måltiderna är en integrerad del av det finländska samhällets engagemang i skolans vardag där hälsa, den ekologiska aspekten, matkulturen och måltidsgemenskapen är hörnstenarna. Det är fastställt i läroplaner att skolmåltiden ska främja elevernas hälsa, arbetsförmåga, ge energi till skolarbetet och lära ut goda matvanor. Undersökningar genomförs för att testa om de strategiska målen har uppnåtts.

Gratis skolmåltider började i Finland som ett vapen i kampen mot fattigdom. Det finns än idag underprivilegierade familjer där barn har behov av en varm måltid varje dag. Eftersom erbjudandet gäller alla elever utjämnar måltiderna sociala skillnader och stigmatiseringen av enskilda elever försvinner.

I Norge funderar man över om gratis skolmat kan jämna ut sociala ojämlikheter i hälsa?

Och man kan svara på den frågan med ett rungande, ja, nyligen publicerad finländsk forskning visar just detta och i ett skolmats projekt i landskommunen Agder i Norge upptäckte man att gratis skollunch (en bröd måltid och frukt och grönt enligt det norska kostråden) har en socialt utjämnande effekt. Att servera gratis skollunch under ett helt år bidrog till att elever vars föräldrar hade låg utbildning åt hälsosammare i skolan än tidigare.

Man hittade inte denna förändring bland elever med föräldrar med hög utbildning. Därför kan man säga att gratis hälsosam skolmat har en socialt utjämnande effekt. Eleverna som fick gratis skolmat hade ett betydligt högre intag av frukt, grönt och fiskpålägg än kontrollgruppen som hade med sig matsäck hemifrån som vanligt.

Detta visar att det är möjligt att förbättra matvanorna hos norska elever i skolan. Intill nu har ingen kunnat bevisa att gratis skolmåltider bidrar till att utjämna sociala skillnader.

”Nistepakken” (Brödpaketet) socioekonomisk status?

Skolelever äter minst en måltid om dagen i skolan och det är en betydande del av elevernas dagliga intag av mat och dryck. Under grundskolan har ett barn ätit 1 900 måltider i skolan (årskurs 1–10). De flesta barn har med sig matsäck, men ju äldre de blir desto färre blir det med matsäck. Det är särskilt barn med låg socioekonomisk status som inte tar med sig matsäck.

Vi vet sedan länge att det är stora skillnader i kost mellan barn och unga med föräldrar med hög och låg utbildning. Det finns också stora skillnader i hälsa i samma grupper. Ett av de viktigaste folkhälsomålen de senaste åren har varit att minska sådana skillnader. Därför är dessa resultat viktiga.

För att en åtgärd ska ha en socialt utjämnande effekt visar tidigare forskning att åtgärden bör vara gratis. Om inte så är det i större utsträckning föräldrar med till exempel hög utbildning/inkomst som väljer att betala mat eller frukt-program till sina barn än föräldrar med låg utbildning. Då kan åtgärden snarare förstärka skillnaderna.

Så för elever från familjer med dåliga medel är det extra viktigt att till exempel frukt eller skollunch är gratis.

Hur viktig är en hälsosam skolmåltid?

Vad vi äter är viktigt för hälsa och välmående. I Norge är kost och tobak de viktigaste livsstilsfaktorerna för tidig död och sjukdom. Det är ett enormt steg ner till den tredje och fjärde riskfaktorn på listan. Norrmän är generellt sett vid god hälsa, men har mycket att lära sig när det kommer till hälsofrämjande kost.

I Norge äter man mer pizza än fisk. Man äter mycket mindre frukt och grönt än man behöver och det är mer än väldokumenterat att om Norrmän äter "fem om dagen" (fem olika frukter eller grönsaker) så förebygger man livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer och diabetes. Många äter för mycket socker, och flickor i allmänhet får i sig för lite järn, jod och vitamin B.

Vi vet att goda matvanor etableras tidigt i livet och påverkar den egna hälsan senare i livet. Det är en av anledningarna till att Världshälsoorganisationen (WHO) anser att hälsosam mat och näring bör ha hög prioritet i europeiska skolor, eftersom det har en positiv effekt på barns hälsa och välbefinnande.

I Norge har det länge pågått en diskussion om gratis skolmåltider men ingenting har ännu gjorts för att det skall implementerats i skolvardagen.

Den så kallade "Oslo-frukosten" från 1930-talet?

Låt oss ta en kort historisk titt på skolmaten i Norge: På 1880-talet fick fattiga norska skolbarn tillgång till gratis varm mat i skolan (havresoppa med mjölk). Skolbarn som inte omfattades av denna ordning erbjöds att köpa samma mat för 10 öre per portion.

Sedan infördes Oslo-frukosten på 1930-talet eftersom Oslos dåvarande chef för skolhälsovården, läkare Carl Schiøtz, ansåg att den varma skolmåltiden inte var tillräckligt näringsrik.

Frukosten bestod av en halv liter mjölk, två scones med margarin eller keso, smörgåsar, råa morötter, äpple, banan eller apelsin. Alla kommuner hade inte råd att införa Oslo-frukosten och 1935 föreslog distriktsläkare Olav Lien "Oslo-frukosten som medbragt skolmat" i sin stadsdel Sigdal: känd som Sigdals-frukosten (mjölk, raw-food och medbragt skolmat). Idag är det synonymt med det speciella norska "matpaketet" = Nistepakken.

Norska politiker och inte minst kliniska näringsfysiologer tror att det återigen kan vara aktuellt och
även nyttigt att diskutera skolmåltider som en strukturell åtgärd för att förbättra kost, hälsa, kognitiv utveckling och utjämna sociala skillnader.

Visste du att Norge sticker ut från de flesta andra länder när det gäller skolmats-arrangemang? Det finns en utbredd inställning i Norge att det är ett föräldraansvar att elever tar med sig nyttig mat och eventuellt frukt/grönsaker till skolan. Den uppfattningen delas inte av Finland och Sverige.

I Finland är det som sagt inskrivet i grundlagen från 1948 att gratis skolmat ska erbjudas i grundskolan där en varm måltid ingår och det framhålls att det är en del av skolans omsorg om eleverna och att måltiderna också är en lärande arena.

Sverige har också bestämt i lag att det ska finnas en gratis varm måltid i skolan. Trots nedskärningar i den finländska skolan har man valt att inte röra skolmaten som man dessutom är mycket stolt över.

Maten behöver inte vara varm anser man i Norge?

Den Norska matkulturen är präglad av att man äter en kall måltid mitt på dagen, till skillnad från praxis i Sverige och Finland, så det behöver inte vara varm mat menar politikerna om man vill införa skolmåltider i Norge.

Ett realistiskt påpekande är också detta att varken infrastruktur eller personal finns på plats i skolorna i Norge för att servera varm mat eller skolmat överhuvudtaget. I det Agderska projekt uppskattade eleverna och deras föräldrar mycket en varierad och nyttig bröd-måltid med frukt/grönsaker, och det räcker mer än väl påpekar man bland det norska debattörerna och experterna. Det är också ett mycket billigare och mer praktiskt arrangemang där till exempel eleverna själva kan bidra till att göra det mesta själv.

Vuxna har matservering på jobbet!

De allra flesta stora arbetsplatser har prioriterat arrangemang för matservering till sina anställda, antingen i form av matsalar, fruktdiskar och kylar för drycker etc. Detta ger ökad produktivitet och arbetstrivsel. Men skolelever i Norge har ett system som har förändrats lite, knappast något alls på de senaste 80-90 åren. Samhällsförändringar har sedan dess skett på många fronter, bland annat genom att många familjer har två heltidsarbetande vuxna, färdigrätter som bara behöver uppvärmning är vanligare och familjen har mindre tid kring middagsbordet. Detta har lett till att många familjer har upplevt tidsbrist.

Gratis skolmåltider är ett sätt att utjämna social ojämlikhet, det vet man i Finland. Det är upp till norska  politiker att avgöra om det ska bli en förändring och om man vill ha skolmat som den man har i både Finland och Sverige.

Bon appetit!