fredag 9 februari 2024

Makaronilådan, en finländsk angelägenhet!

Makaronilådan (”makaronipudding”)

Hur kan det komma sig att makaronilåda förknippas med Finland. När man frågar andra skandinaver om vad man äter i Finland så dyker makaronilåda upp som ett första alternativ. I en nordisk tv-serie där en matjournalist besöker alla nordiska land för att undersöka mat- och måltidsvanor får man en inblick i vad som är vardagsmat och vad som är festmat i det olika nordiska länderna.

Att just makaronilådan verkar vara starkt befäst i den finländska vardagsmaten är inte så konstigt när det flesta familjer som matjournalisten besöker nämner makaronilåda. Allt som kan göras enkelt och sättas i en ugnsform och gräddas i ugnen är typiskt för oss finländare och en historisk företeelse i vårt land, och makaronilådan har tydligen blivit en del av den finländska folksjälen när det gäller mat- och måltidshistorik, vi skall komma ihåg att makaronilådan som rätt har existerat i vårt land alt sedan 1892 och det är kanske just detta som gjort att makaronilådan sjunkit in i den finländska folksjälen som favorit nummer ett.

I Richard Tellströms Historisk återblick på svenskens relation till pasta får man bland annat veta att, citat: "makaroner tillagades redan 1658 på Stockholms slott. Att man tillagade makaroner på slottet bekräftar de nära kontakterna med de europeiska furste hovens kök. Pasta och Makaroner var trendmat vid den här tiden och serverades tidigt med parmesanosten. Cajsa Warg har 1755 ett recept med stuvade makaroner och till dem skulle man servera "liter rifwen ost som ej är amper". skriver hon.

1800-talet kom med makaronipudding. Serveringssätten för de äldsta pasta formerna är dock oklara. Förutom stuvade 1700-tals makaroner och kokta makaronigryn (vermiceller) så är det på 1800-talets andra halva som den engelska makaronilådan gör en mer allmän entré i Sverige. Med sina fläsktärningar direkt i äggstanningspuddingen blev den snabbt en bekväm mat som mättade många, sparade på dyrbart fläsk och som inte krävde flera pannor i matlagningen. Var makaronerna färdiga så krävdes bara en ugnsform.

Allra mest vanlig blir makaronilådan på 1950 - 60-talet för då kom en ny tidsbesparande pasta: Den förkokta snabbmakaronen. Det gör makaroni-puddingen till en standardrätt i skolmatsalarna vid samma tid". Citat slut.

Ursprungligen innehöll makaronilådan enbart makaroner och äggstanning och var söt till smaken. Den åts med bland annat kalops på kalas just därför att den makaronilådan inte innehöll något kött.

Vi vet med all säkerhet att ordet makaronipudding finns belagt i svenskan från 1834 och makaronilåda
nämns för första gången i Finland 1892 i Anna Olsoni (Qvist) Kokbok för enkel matlagning i hem och skola och där är makaronilådan tillredd så som den ursprungligen gjordes, lite söt i smaken och var ämnad som en sidorätt till både fisk och kött.

I Norge lagas makaronilådan med fisk, oftast med sej och går då under namnet fiskgratäng även om makaronerna är huvudingrediensen medan den finländska makaronilådan lagas med köttfärs som steks och blandas med det förkokta makaronerna, en äggstanning och riven ost.

Makaronilådans (puddingens) ursprung kan troligen vara engelskt då vi genom kokboksstudier och historieböcker får beskrivningar på en engelsk makaronipudding som är söt, ”Sweet macaroni pudding”.  Englands Sweet macaroni pudding

Den här söta makaronipudding har tillverkats i Storbritannien sedan mitten till slutet av 1800-talet, och ungefär samtidigt som makaroner kom till Storbritannien dök också makaronipudding upp för första gången i kokböcker,  Kan det här vara en ledtråd till den både Svenska som Finländska makaronilådan? 

Personligen tror jag att det kan ha en betydelse, men om jag är på fullständigt fel spår hoppas jag att någon med ännu bättre kunskaper rätter till detta. En sak är i varje fall fullständigt säker: Makaronilåda är en typisk finländsk maträtt, en finländsk angelägenhet som också har en hög status i skolmatsalarna.

Pastan är ett av världens mest kända livsmedel och har sin alldeles egna dag den 25 oktober – World Pasta Day. Men kanske också makaronilådan-puddingen kunde få en egen datumdag i kalendern så som till exempel köttbullen och många andra maträtter har fått?

Källhänvisningar:

Folkofolk.se. Matforskare Richard Tellström: Historisk återblick på svenskens relation till pasta.




Bon appetit
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)


Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen