SE UPP TILL POTATISEN!

Potatisen är klimatvänlig, kortrest och kostar mindre än mycket annan mat, och dessutom så är den inte industriellt bearbetad i sitt naturliga skick. Trender i tiden talar till potatisen fördel, få är de som i dag fördömer potatisen och ännu färre är de som anser den som en orsak till att folk blir feta. 

Många var de självutnämnda näringsterapeuter och förståsigpåare som ansåg att potatisen var en råvara med bara nackdelar och inga fördelar.  

I dag har potatisens ”ungdomsproblem” fått ge vika och det som ännu vågar påstå att potatisen är orsak till mångas fetma får sig en ordentlig rotblöta om det går igenom det klart vetenskapligt baserade fakta som finns om potatisen och dess verkan på vår hälsa.

-”Det finns många olika sorter av potatis och vi odlar några av dem, vi har en sort som heter Lady Claire, Siikli och en som heter Rosamunda”.  

Potatisbonden Mårten Lindqvist sitter vid matbordet på hemgården i Österbotten. Vid sin sida har han Thea medan Mårtens föräldrar Unni och Karl Lindqvist har tagit plats vid andra ändan av bordet. Över en kaffekopp ramsar det upp vilka potatissorter det har odlat det senaste åren. ”Och vi har Laila och Jussi, fortsätter Karl innan Mårten hinner tillägga med den sista: Puikula, mandelpotatisen med den lappländska mystiken.

Familjen är den 12 generationen potatisodlare och Mårtens far, Karl är ganska så säker på att de kan spåra potatisodlandet på Lindqvists gård tillbaka till 1790-talet.

-Men potatisen blev ju inte någon stor del av det finländska kosthållet fören på 1850-talet påpekar mamma Thea.

Under loppet av det år som olika generationer har dragit upp nypotatis på den Lindqvistska gården har potatisen både räddat folk från hungersnöd och blivit anklagad för att göra finländare feta. Det sista decenniet har potatiskonsumtionen drastiskt gått ner. I den första halvdelen av 1950-talet var förbruket 98 kilo per person. I 2020 var det strax under hälften av vad man konsumerade under första halvdelen av 1950-talet.

Potatisen innehåller lite fett och kalorier men mycket stärkelse, som består av många sockermolekyler. I början av 2000-talet skapade den Norska läkaren Fedon Lindberg och den Svenska läkaren Annika Dahlqvist mycket debatt och rabalder runt potatisen då de argumenterade för att många lägger på sig och utvecklar diabetes bland annat för att de äter för mycket potatis.

De påpekade att potatisen har ett högt glykemiskt index: att stärkelsen leder till en snabb och ofördelaktig stigning av blodsocker. Pappa Karl Lindqvist som hade hand om potatisodlandet då när lågkalori-vågen (LCHF) slog igenom i potatislandet Finland har lite till övers för dessa dieter och menar att dessa läkare, även om det var utländska, bidrog till en brant nedgång i potatiskonsumtionen även här i landet.

Det är helt absurt att påstå att folk blir feta av att äta potatis. Bläddra i det egna familjealbumet från 1970-talet, den tiden åt folk tre gånger så mycket potatis som nu och alla var tunna och slanka. Så det är inte potatisen som gör folk feta, även om potatischipsen bidrar.

-Vi sa aldrig att man skulle sluta med potatis och bröd, men reducera intaget till fördel för sundare alternativ, inte minst grönsaker och baljväxter, säger Fedon Lindberg i dag i ett försök att tona ner sina tidigare uttalanden emot potatisen och dess hälsoeffekter, han som så många andra LCHF entusiaster har fått revidera skarpt sina uttalanden.

Matmolekylärforskaren Simon Ballance vid världens främsta livsmedelsforskningsanstalt NOFIMA i Norge är en av dem som har studerat potatisens effekt på blodsockret i många år. Han poängterar att man sällan och aldrig äter nykokad potatis allena, och att det glykemiska indexet ändrar sig när man äter potatis tillsammans med annan mat som innehåller protein och fett.

Han har bland annat kunna påvisa att det kan vara klokt att äta broccoli och spenat vid sidan av potatis om man nu är så väldigt upptagen av sitt blodsocker och vill undgå en snabb blodsockerstegring.

Ballance upplyser också att det sker någonting med kroppens förmåga att uppta kolhydrater när kokta potatisar avkyls. Då blir stärkelsen mindre smältbar och upptaget av glukos går långsammare, men det totala upptaget av kalorier blir ändå det samma till slut, säger han.

På Lindqvists gård hänger det en infotavla på väggen i kontoret som berättar sitt om familjens potatisproduktion. Där är det nöjaktigt registrerat hur många hektar det är på alla odlingsområden runt gården och hur många hektar det är för varje potatissort. Tavlan visar också hur mycket potatis som blivit levererad och hur mycket som ligger kvar på gårdens lager: 1585 ton. I genomsnitt levererar familjen 3000 ton potatis i året. Det är den nästsista generationen som har utvidgat verksamheten och gjort gården till en storproducent.

-Potatisen kan mätta många, det blir många middagar säger mamma Thea. -Ja det är tre millioner kilo potatis, konkretiserar Pappa Karl. Sonen Mårten är upptagen av att få fram att potatisbönder producerar väldigt många kalorier per hektar och att potatisodlandet kräver relativt lågt vatten- och energiförbruk och lite växtgifter sammanliknat med mycket annat. Potatisen har väldigt litet klimatavtryck, ekologiskt fotavtryck, inte minst sammanliknat med sötpotatis och avokado som så många vill ha, säger Mårten.

Under det sista året har råden om att äta mindre kött från en expertgrupp utsedd av nordiska ministerrådet blivit en het potatis. De flesta har nog fått med sig att experterna talar för potatisen, huvudsakligen på grund av miljöhänsyn. Hälsomässigt har frukt och grönsaker ett försprång som potatisen inte har. De kan bidra till förebyggandet mot cancer och det finns enligt rapporten inte några tillsvarande argument för potatisen – men inte heller några emot.

Baserat på föreliggande studier finns det inga systematiska kunskapsuppsummeringar om att intag av potatis varken skulle öka eller reducera risken för typ 2 diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar, säger professor Rune Blomhoff som var ledaren för expertgruppen.

Ut i från ett hälsomässigt perspektiv menar experterna att potatis ”kan vara en del av ett sunt kosthåll”.
När det tar hänsyn till både hälsa och klimathållbarhets tanken slutar det med en anbefallning om att potatis kan utgöra ” en betydande del” av det vanliga kosthållet. Men de säger klart ifrån om att intaget av frityrstekta potatisar bör begränsas.

Den finländska matinformationen Faktagaffeln och statistikcentralen gör fortlöpande undersökningar om folks livsmedelsvanor. Den sista undersökningen från 2021 visar att potatis fortsättningsvis är mycket vanlig och äts i alla lag av befolkningen, men det är stora åldersmässiga och geografiska skillnader. Äldre äter potatis mycket oftare än unga och folk ute på landsbygden äter potatis i högre grad än befolkningen i storstäderna, speciellt på söndagar. Andelen som kokar potatisen är större bland de äldsta och minst bland de yngsta medan de som äter friterade potatisar eller stekta i ugnen dominerar bland det unga.

Medan många pilar har pekat fel väg för potatisen det sista decenniet, så är det ändå en typ av potatis som har ett stort uppsving. Försäljningen av små potatisar ökar markant säger marknadschefen för Kesko. Hos dem utgör små potatisen 10 % av en försäljning på 32.000 ton potatis och försäljningen bara ökar. -Den växer stadigt och jämt. Men som bekant så börjar trender i urbana strök och enligt den nämnda potatisundersökningen är småpotatisen ett huvudstadsfenomen. De som vanligen föredrar dessa småpotatisar poängterar bland annat att potatisen har kortare koktid och annars är snabbare att tillreda.

Att potatisen kan användas till mycket vet mamma Unni allt om. Hon använder mosad potatis i våffelsmet och pannkaksmet och hon har en receptbok från krigstiden som visar att mosad potatis med bittermandeldroppar den gången användes som ersättning för vaniljkräm i kakor.

Utmaningen för potatiskonsumtionen är att få yngre till att se på potatisen som en naturlig ingrediens i matlagningen. Det är dyrtid och en ökande uppmärksamhet mot vad mat kostar och det kan tala till potatisens fördel.

Mina tre argument för att använda mera potatis är mycket klara, finländska potatisar är miljövänliga, näringsrika och rimliga i pris. Jag tror orsaken till att unga sviker potatisen är den att många uppfattar potatisen som tråkig, vilket inte alls är sant. Jag tror dessutom att folk kommer att äta mera potatis i åren som kommer just därför att det kommer så pass många nya spännande och intressanta metoder och serveringstips som ändrar synen på potatisen som en tråkig råvara.

Tänk bara på detta att det sista året har det utkommit kokböcker som endast och enbart ger recept på potatis i alla möjliga former och utföranden, det finns bland annat en potatiskokbok med 365 recept, ett recept för varje dag under ett helt år, det om någonting är en ömhets- och kärleksförklaring till potatisen och vi skall inte heller glömma potatisen frammarsch i sociala media där den fick otrolig uppmärksamhet år 2020 genom #potatis365 - #peruna365.  

Ät mera potatis. Det skadar INTE din hälsa på något som helst sätt!

I Finland firas nypotatisens dag alltid den 15 juni

Internationellt firas potatisen alltid den 30 maj instiftat av FN och FAO
International day of potato, International Potato Center

Visste du förresten detta att:
-Potatisen är nära släkt med aubergin, tomat och paprika.
-Det första receptet med potatis i en europeisk kokbok är från Tyskland i 1581.
-Det första receptet på röstipotatis blev tryckt i 1597.
-Engelska präster menade att potatisen var skapad av djävulen, eftersom den inte var nämnd i bibeln.
-I Frankrike menade man att potatisen var orsaken till spetälska.
-Till Finland kommer potatisen med den Svenska generalen Carl Gustaf Armfeldt under 1700-talet när Finland hörde till den svenska rikshalvan.

Bon appetit