måndag 20 maj 2024

Älskad, hatad och missförstådd!

Marie Antoinette blev världsberömd för ett uttalande hon aldrig sagt: ”Qu’ils mangent de la brioche” – Låt dem äta brioche! Uttalandet härstammar från drottning Marie-Thèrése som styrde landet mer än 100 år tidigare.  Citatet blev praktiskt framhämtat av politiska motståndare och lagt i munnen på Marie Antoinette bara för att skapa missnöje hos befolkningen. Tänk att så mycket makt kunde ligga bakom ett felcitat om ett bakverk. 

Det att vara kock eller konditor för Marie Antoinette måste ha varit en väldigt krävande men samtidigt också en otroligt spännande uppgift. Att laga mat och desserter som kunde skina mitt i rokoko tidens arkitektur, interiör och mode var inte någon lätt uppgift. Drottningen själv var omgiven av pudermoln, pastell, guld och diamanter samt överdådig lyx. Maten skulle behaga och överraska ett mycket kravstort hov. 

Maten var ofta mittpunkt i det kungliga ritualerna och skulle markera kungadömets makt och rikedom på gigantiska fester. Allt sedan Louis den XIV byggde det enorma slottet i Versailles hade borden svämmat över av extravagant mat i flera decennier. När det var fest kunde det bli serverat kakor som det flög levande fåglar ut av när man skar i kakan och det lagades miniatyrträdgårdar av sötsaker vi inte sett maken till, det måste ha varit ett drömjobb för världens bästa konditorer. 

 Marie Antoinette var själv förebilden för den överdådiga rokokostilen. Hon blev född in i det Österrikiska hovet och var det femte barnet i en syskonskara på intet mindre än sexton barn. Föräldrarna hade fått 11 döttrar tillsammans och det var ett stort jobb att få alla gott gifta. Marie Antoinette fick lite språk- och musikutbildning i hemmet men det blev kortvarigt för redan som 14 åring blev hon gift med den två år äldre prinsen Louis av Frankrike och det först och främst för att ”cementera” alliansen mellan Österrike och Frankrike. 

Många vid det franska hovet var emot alliansen. Dessa två länder hade nämligen nyligen varit i krig med varandra och Marie var av den grunden en representant för ett land många vid hovet föraktade. 

Det franska hovet blev en kulturchock för den unga Marie för det var stor kontrast mellan det Österrikiska och det franska hovet. Hon var van vid enklare rutiner och mera frihet. Versailles var uppbyggd som en teater och all aktivitet blev styrd av stränga etiketter och regler. Hovets kvinnor och män betraktade allt Marie gjorde dygnet runt och hon blev stadigt värderad och kommenterad – allt ifrån måltider till hur bröllopsnatten hade förlöpt, hur avklädning och eftermiddagsvilan intogs, allt blev samtalsämne och källor till skvaller. 

Många av måltiderna var som små teateruppsättningar där gästerna kunde se på medan det kungliga paret satt och åt. (Bilden till vänster är från Nationalmuseet i Sverige och föreställer en public måltid från 1700-talet) Omringad av ett hov som ogillade henne och som klandrade henne för att vara både smaklös och barnlös hade Marie det miserabelt och kanske det var så att för att lätta på existensen så fyllde hon vardagen med extravaganta kjolar, stora luftiga frisyrer, långvariga skönhetsrutiner, skor och smycken.  

Enligt den franska hovtraditionen kunde hon aldrig använda den samma kjolen om igen och hon måste byta minst tre gånger om dagen och också övergå alla de andra kvinnorna i hovet och under årens lopp blev kläderna och frisyrerna mer och mer spektakulära därför var också kläd- och frisyr budgeten otroligt enorm. Marie Antoinette blev en trendsättare utanför landets gränser och kontrasten till den svältande befolkningen utanför Versailles portar blev skrikande. 

Många av Frankrikes problem på slutet av 1700-talet blev lagt på hennes skuldror och gradvis växte rykten och skvaller till vrede och hat. Hennes slöseri i en tid när Frankrike kämpade ekonomiskt blev mött med raseri. Hovet och folket gav henne skulden för den ekonomiska krisen och hon fick smeknamnet ”Madame Déficit” – Madame Underskott. 

Då den franska revolutionen bröt ut var inte Marie Antoinette mera upptagen av koketteri, lyx och kjolar, drottningen av elegans och mode var inte mera igenkännbar. Hon var sömnlös och traumatiserad, gräddtårtan hade kollapsat. 

Efter ett par misslyckade flyktförsök och 4 år i husarrest under den franska revolutionen blev Lous XIV avrättad. Maries son blev tvungen till att vittna mot henne i en rättssak där hon anklagades för missbruk  och incest. Hennes sista ord, när hon av misstag trampade på pöbelns fot på väg till giljotinen var: ”désolé monsieur, je ne l'ai pas fait exprès” - förlåt monsieur, jag gjorde det inte med vilja.
 
Under 1700-talet och rokokons storhetstid hade konditorerna blivit oersättliga i det Europeiska hoven. En duktig konditor var mycket högre värdesatt än en kock och bagare och kunde tjäna gott och få en hög social rang. Många av dem startade succé
fulla butiker i storstäderna men det allra duktigaste arbetade för aristokraterna och de stora hoven. 

Marie Antoinette föredrog enklare mat som hon åt på sina privata rum så hon kunde inte ha varit en tacknämlig mottagare av en konditors hantverk. Hon drack svart kaffe eller varm choklad till frukost och vid sidan av hade hon ett litet bröd som liknar dagens croissant, den påminde henne om henens hemland Österrike. 

Marie Antoinette gillade en enkel middag med kokt kött och drack helst lemonad och vatten. Men vad är väl så intressant med det?  Det flesta kockar, även jag inberäknad önskar laga mat inspirerad av allt det som man associerar med rokoko och Marie Antoinettes yttre. Det hon levde för med så stor passion, luftiga moln av hår och silke, guld och ädelstenar, det överdådiga och extravaganta, ja allt det som kanske fällde den franska Monarkin. 

Bon appetit!

 

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge