torsdag 22 augusti 2024

Livsmedelsplantor i karantän…


"Här under tak växer det sallad i minst tio våningar"!

De behöver inte tvättas eller sköljas och håller sig dubbelt längre än vanlig sallad och kan dessutom odlas utan att använda vare sig jord eller pesticider. Här växer morgondagens lantbruk fram i en byggnad utanför Moss i Norge.

Det är mycket som överraskar en när man gör ett besök till detta företagsanlägg, men det som ändå överraskar en mest är den förbudsskylt som står i personalrestaurangen till företaget Onna Greens.
-No bananas?

Produktchefen Birgitte Western förklarar varför samtidigt som vi sätter kurs mot säkerhetsslussen, ”Bananflugor, du förstår när man odlar i ett slutet system, kan man inte slarva med någonting och man måste vara mer än noggrann med att hålla resten av världen utanför”.

Genom tre sammanhängande rum skal arbetsuniformerna på, dvs, skyddskläder, krocks, hårnät, munskydd och plasthandskar. Det sista steget innan man kommer in i produktionshallen är igenom en luftdusch, en sluss som förhindrar oönskade dammpartiklar och andra partiklar från att bli med in.

-För mig är det någonting meditativt med luftduschen, det är en minut där du är helt ensam med dina egna tankar, säger Western.

Birgitte Western växte upp vid en jordgubbsgård, men på hennes nuvarande arbetsplats är det lite som påminner om traditionellt lantbruk. I stället för jord, solljus och traktorer är det hundratals av hyllor och LED-lampor staplade tätt i tätt över tio våningar. Surrandet av bin och fågelkvitter ersätts med ett djupt grumlande från ventilationsanlägget. Allt som sker under detta höga tak är designat och finjusterat för ett enda mål: att odla fram den perfekta salladen, om och om igen, året runt!

-Att äta grönare och hälsosammare borde inte vara en börda eller någonting som pressas på dig därför att det är i linje med FN:s
klimat- och hållbarhetsmål. Här på Onni Greens önskar vi kunna laga en produkt som inte skall upplevas som en kompromiss men som någonting konsumenterna faktiskt önskar sig, säger Birgitte.

Idén bakom Onna startade när styrelseordförande och grundaren av Onna, Are Huseren var på en affärsresa till Japan i 2016 och såg med egna ögon ett vertikalt produktionsanlägg utställt på en tågstation i Tokyo. Vertikala gårdar är redan gott etablerade i utlandet, men än så länge är Onna Greens det enda anlägget som har produktion i industriell skala i Norge.

-Teknologin där salladen odlas hydroponiskt ger mening i våra nordiska länder, vi är präglade av korta växtsäsonger med ett oförutsägbart klimat och riklig tillgång på förnybar energi. Eftersom vi odlar på höjden har vertikala gårdar ett mindre ekologiskt fotavtryck än traditionellt lantbruk och i täta urbana områden kan du sätta upp ett anlägg och leverera varorna rätt ut till kunderna utan några som helst mellanhänder framhäver driftschefen för Onni Greens.

Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU) öppnade i februari 2019 ett nationellt center för urbant lantbruk ledet av professor Trine Hvoslef-Eide. Hon har följt noggrant med på Onnas framväxt.

-Vertikala lantbruk är en teknologi som kräver många olika kompetenser för att det skall lyckas. Det kräver både experter i teknologi och automatisering och odling av plantor i näringslösningar säger professor Hvoslef-Eide.

I en värld med ökande befolkningsväxt och globalisering kan ”inomhus-lantbruk” ha flera fördelar, menar professorn. Det blir stadigt fler och fler av oss, men vi kan inte öka mängden odlad mark utan att påverka biologiskt mångfald. Men byggnader som redan existerar kan lätt konverteras till en vertikal gård.

-Vill grönsakerna odlade i vertikala gårdar ha samma näringsinnehåll som grönsaker odlade på friland? Det har forskats på detta hos NMBU och man har kunnat påvisa att näringen som plantorna behöver kan tillsättas genom vatten och att innehållet av vitaminhalten i hydroponiska odlingar är något högre än på friland, men samtidigt påpekar man också att när man odlar utan jord avlägsnar man också en del mikroorganismer som borde vara med i själva räknestycket om man talar om näringsinnehåll och hälsomässiga vinster.

Den stora fördelen med att odla i vertikala hydroponiska gårdar, där plantorna är isolerade och i en skyddad miljö är att inga bekämpningsmedel är nödvändiga och plantorna behöver inte sköljas innan det packas och levereras till konsumenten, det ger salladen en längre hållbarhet. När du tvättar eller sköljer en skör produkt som till exempel sallad blir cellstrukturen och därför också hållbarheten negativt påverkad och mycket sallad blir kastad i hela Norden för att den ruttnar antingen i butiken eller hemma i det egna kylskåpet och detta matsvinn kan man bidra till att reducera betydligt med den här typen av odlingar.

Kortrest, mindre matsvinn och ett riktigt miljöräkenskap är alla viktiga delar i en marknadsföring för odlingar av det här slaget. En annan stor fördel vertikala gårdar har jämfört med frilandsodlingar och växthus är motståndskraften mot yttre påverkningar som extrema väderleksförhållanden, stormar och krig. Det är mycket ostabilitet i världen just nu. Att vi kan hålla på med opåverkad matproduktion här inne på Onna Green varje dag året runt är ett mycket viktigt argument för att utveckla den här teknologin vidare säger chefen Kristina Löfman.

”Många pratar om vertikala gårdar som om teknologin skall rädda världen, men så er det nog inte. Det finns inte en nyckel till framtidens livsmedelssystem. För att säkra mångfald och tillpassningsduktighet behövs det ett antal olika tillnärmningar. Vertikala gårdar är bara en av dem”.

Källhänvisningar:

Mat från Norge:
Axel Munthe-Kaas Hærland

Bon appetit!

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge