Christians mat och minnen. Min kokbok på nätet.: Hela Norges Matmor!

onsdag 23 oktober 2024

Hela Norges Matmor!

Hur skall man förvalta och tacka någon med den livslånga insatts för norsk mat och matkultur som Ingrid Espeld Hovig för Norge har gjort. Det har blivit sagt och skrivet mycket vackert om ”hela Norges matmor” efter att Ingrid Espelid Hovig dog den 3 augusti 2018, 94 år gammal. Hon lämnar efter sig ett formidabelt arv som förmedlare av mat, matkultur och hälsosamma måltider.

Ingrid Espelid Hovig stod bakom mer än 300 sändningar av ”Fjernsynskjøkkenet” (TV-köket) på NRK och skrev eller bidrog till över 50 norska kokböcker. ”Den rutete kokeboken” är såld i mer än 250 000 exemplar i Norge, det når inte helt upp till de 1,3 miljoner sålda exemplar av originalet, ”Den rutiga kokboken” som kom ut i Sverige ett par år tidigare (1980). Lika fullt har också den norska versionen blivit en slags bibel. Själv skaffade jag mig boken för 21 år sedan när vi flyttade till Norge och vi har alltjämt glädje av den.

Hur blev Ingrid ”Hela Norges Ingrid”? Här handlar det lite om mediahistoria. Då Ingrid som” Hushållerskan” på det Norska upplysningskontoret för fisk deltog i provsändningar med NRK på Marienlyst i Oslo 1956 var det enligt NRK (Norsk rikskringkasting, vanligtvis förkortat till NRK, är Norges public service-radio och -television. NRK:s sändningar finansieras av statliga anslag och avgifter för TV-licens) endast omkring 100 hem som hade tv. När så det ordinära tv-sändningarna startade var tv synonymt med NRK, det var det alla såg på.

Det handlar också om att Ingrid var så vanlig, hon lagade vanlig mat och gav ingående förklaringar på ett enkelt och förståeligt sätt om hur allt skulle lagas, hon helt enkelt förmedlade konsten att koka riktig mat på ett formidabelt sätt så att alla kunde förstå.

Ingen har heller gjort mer för persiljekvisten (enligt många norska professionella kockar den ört som sätter pricken över I:et till en maträtt) än Ingrid Espelid Hovig. Hennes maträtter skulle alltid prydas av en fräsch, vacker persiljekvist. Under begravningen talade NRK chefen Thor Gjermund Eriksen och berättade att persiljeodlare i Rogaland (västkusten i Norge) ville hedra henne med en staty i 1995, men det tackade hon nej till ”En fullständigt fjärran ide, pengarna borde hellre användas på offren för kriget i Jugoslavien” menade hon.

Men Ingrid tog emot när Kungen utnämnde henne till Riddare av 1: sta klass av St. Olavsorden i 1994. Hon delade på äran: ”Det är en hushållerska jag är” och med det menade hon att det skulle vara en hyllning till alla hushållerskor i landet, och hon menade också att: ”Genom tv-köket har jag haft den stora lyckan och glädjen få ha så många elever på en och samma gång”.

Redan innan nyheten om Ingrids bortgång kom strävade jag över en paradox: Aldrig har det varit så mycket prat om mat och matlagning, tv kanaler är fulla av matlagningsprogram, det ges ut en oändlig mängd med kokböcker och varje dagligvaruhandel med respekt för sig själv har anställt en kock eller ger ut recept och råd om vardags- och festmat.

Tv programmen av idag har betydligt större underhållningsvärde än informationsvärde. Du blir knappast bättre på matlagning av att sitta och se på när arga mästerkockar ryter till i rutan för att någon gör ett fel eller när B-kändisar på köket i en tv sändning gör bort sig.

Vi har tyvärr blivit analfabeter när det gäller mat. Kunskapen om mat och matvaror, om säsongsvariationer och vad man kan använda olika delar av djur eller fisk till är totalt frånvarande.

Det visar sig bland annat i att en genomsnittlig nordisk familj varierar sitt kosthåll mellan 10 olika rätter under ett år. Tio rätter på 365 dagar. Då är det en god grund till att förstå att folk flest tycker maten är tråkig och då är det inte heller så konstigt folk också tycker att maten är för dyr. Middagen fyller man knappast med någon annan känsla än att man är mätt. Då Ingrid gick av med pension försvann tv-köket i Norge.

Konsumentupplysningen blev omhändertagen av mera kritiska program som tog upp andra aspekter än matens och måltidens betydelse för individen. Kunskapen om mat och matproduktion den försvann som över en natt och den konsumentupplysningen återser man inte i några som helst tv program varken i Norge eller andra nordiska land, det borde man få se. Vi vet att i alla det nordiska ländernas ramar för rikskanalerna står det att kanalerna skall förmedla kulturarvet och vara en källa till insikt, reflektion, upplevelser och kunskap samt bidra till utbildning och lärande.

Även om jag bara är en finlandssvensk bosatt i Norge så är det enligt min åsikt så att Ingrid Espelig Hovig var en lika viktig person som Tore Wretman var för Sverige på sin tid, hon var en av de allra största i NRK:s historia. Hon var älskad av alla, hon samlade folket, lärde oss, gladde oss och inspirerade oss. Ingen har betytt mer för norska mattraditioner än hon. Jag hade den stora glädjen av att få träffa henne ett antal gånger under min tid på den Finska ambassaden i Oslo. Norge och NRK förvaltar ett arv och Ingrid gav norrmännen receptet, frågan är bara vad tänker rikskanalen NRK göra med det arvet?

Källhänvisning:
Mat fra Norge 2018

Bon appetit!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen

Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)

För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk, fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.