Gurka, en stor affär!

I Finland har vi ätit gurka sedan 1600-talet. Nu i eftertid har gurkans utseende blivit en stor affär!

Det är knappast någon annan matvara vi äter så mycket av som bidrar till så lite fett på kroppen. Om man vill äta mycket av en råvara utan att lägga på sig så finns det inte något bättre alternativ än gurka. 96–97 % av innehållet i en gurka är vatten. Det betyder att även om man äter en hel gurka så får man inte i sig mer än knappt 40 kcal, så med andra ord så är det bara att frossa i sig av den här grönsaken.

Då EU-medlemskapet sto på dagordningen för Finlands del blev EU:s föreskrifter relaterade till gurkans utseende en stor sak. Det så kallade ”direktivet för gurka” från 1988 innehöll en bestämmelse om gurkans krökning. Direktivet blev använt som exempel på detaljstyrningen i EU:s inre marknad.

Enligt direktivet kunde inte en gurka som kröker sig mer än en centimeter per tionde centimeter, bli godkänd som första klassens gurka, och gurkor som inte var raka nog kom knappt ut på marknaden. Men krökningsregeln för gurkan var emellertid inte något som EU hade funnit på. Detta blev reglerat i en dansk lantbrukslagstiftning redan i 1927. Poänget med regelverket var att få ett visst antal gurkor i en standardiserad kartong. Att frakta kartonger med mycket luft var dessutom dyrt och dåligt för klimatet ansåg man.

EU:s ”gurkdirektiv” blev upphävt i 2009. Initiativet var danskt och kom året före när det var finanskris och många ville nog gärna köpa krökta gurkor om det fick dem till ett billigt pris. Den dåvarande danska EU-kommisionären med ansvar för lantbruket menade det var meningslöst att kassera produkter med fel form. Kommissionären menade ”återföreningen av krökta gurkor och krokiga morötter” var ett konkret exempel på EU:s ansträngningar med att avskaffa onödig reglering. Hun ansåg också att det var långt mycket bättre att låta aktörerna i marknaden själva få bestämma över reglerna.

Sätter man ordet gurka framför nyhet, blir det automatiskt betraktat som lite väsentligt och kanske roligt, orsaken till det är begreppet ”gurk-tiden”- den stilla tiden i semestertiden som är fattig på nyheter. En gurknyhet är synonymt med en nyhet som normalt inte hade nått upp i nyhetsflödet. Uttrycket kommer från tyskan: Sauregurkenzeit (suragurktiden) och man antar att betydningen ”nyhetslös tid” skall ha kommit från en tid då affärerna gick dåligt.

Visste du detta om Gurkan:

1: Gurkan är botaniskt sett egentligen en frukt men den är ansedd som grönsak.

2: Ursprungligen kommer gurkan från Indien där den fortsättningsvis växer vilt vid foten av Himalaya. Gurkan har odlats i Kina i över 3000 år.

3: Gurkan kom till Finland under 1600-talet. I dag äter vi i Finland över 9 kg gurka per person i året.

4: Finland är världsmästare i gurkodling. I Närpes uppnåddes förra året en av de största gurkskördarna per kvadratmeter genom tiderna man producerade totalt, rekordet 244 kg gurka per kvadratmeter.

Omvandlat till hektar innebär det hela 2,4 miljoner kg gurka, vilket motsvarar cirka 8 miljoner gurkor. Denna siffra är i en helt egen klass jämfört med gurkproduktionen i resten av världen.

– Sådana rekordskördar uppnås genom utmärkt odlingskompetens och den senaste teknologin, som i de finländska växthusen är i absolut världsklass.

5: Gurkan odlas året om i Finländska växthus och stoppar bara upp när växthusen skall rengöras och klargöras för en ny säsong.

6: Gurkan skall vara mörkgrön med fast konsistens. Skalet skall vara jämnt eller lätt knöligt och fritt från blöta fläckar.

7: Gurkan kan inte precis skryta över att den innehåller många vitaminer och mineraler men den innehåller lite fiber.

8: Gurkan skall INTE förvaras i kylskåp, allra bäst mår gurkan i en temperatur på 12 grader, den är nämligen mycket ömtålig för både kyla och värme, den får fort frostskador i kylskåpet.

9: Förvara INTE gurkan tillsammans med äpplen eller tomater, det avger etylengas som påverkar gurkans hållbarhet.

10: Gurkan ”Cucumis sativus” hör till pumpafamiljen.

Bon appetit!