söndag 14 september 2025

Iscider - Äpplets ädla droppar!


Äpplets väg till ädla droppar!

Äpplets historia sträcker sig över tusentals år, med ursprung i Centralasien, där det vildvuxna äpplet Malus sieversii odlades redan för 3 000 till 4 000 år sedan. Genom Sidenvägen kom äpplet till Europa och korsades med vilda sorter, särskilt i Persien. I Norden har äpplen funnits sedan vikingatiden, med de första dokumenterade odlingarna i klosterträdgårdar på 1100-talet. Idag finns tusentals äppelsorter med en utveckling som fortfarande pågår.

Redan 800 f.Kr. ansågs äpplet i Mesopotamien vara en medicinalväxt. I det romerska riket spreds kunskapen om fruktodling norrut i Europa, och man ympade in goda sorter på vildapelstammar. Äpplet omnämns i nordisk tradition tidigast i Snorre Sturlassons Edda, som skrevs på 1200-talet. Under medeltiden anlades de första äppelodlingarna i Sverige i klosterträdgårdar av europeiska munkar, och äppelvin började tillverkas. Arkeologiska fynd visar att äppelodling förekom i Sverige redan för cirka 2 500 år sedan, och äpplen användes under vikingatiden.

På 1800-talet ökade intresset för äppelodling, och många nya sorter importerades från Europa. Idag finns tusentals olika äppelsorter, och förädlingen fortsätter för att utveckla nya sorter med varierande smak och egenskaper.

Äpplets väg till Finland

Riksrådet Erik Fleming beställde de första kända äppel- och päronträden från Reval år 1539 och lät plantera dem på sin gård Svidja i Sjundeå, vilket är de första dokumenterade äppelträden i Finland. Under 1600-talet blev äppelodlingen mer utbredd, bland annat genom Jöns Knutsson Kurcks fruktträdgård på Åland.

Under 1700- och 1800-talet fortsatte import av träd från Tyskland, Holland och Estland, och under den ryska tiden även från Ryssland. Äppelodlingen var som störst på 1930-talet, men en stor del av odlingarna förstördes under de stränga vintrarna. På 1940-talet började pionjärer odla äpplen i större skala igen, och på Åland bildades Fruktodlarnas förening i början av 1950-talet. Idag är Åland landskapet med den största äppelproduktionen i Finland. Den kommersiella odlingen använder moderna sorter som är framtagna för färskkonsumtion.

De sorter som överlevt de finska vintrarna är särskilt värdefulla för att de visar vilka träd som är anpassade till klimatet. Dessa gamla sorter är viktiga ur ett genetiskt och kulturellt perspektiv och har en mångsidigare användning i matlagning.

Iscider -Det ädla dropparna

Iscider har en kort historia och föddes i Quebec, Kanada under 1990-talet, där man inspirerades av eisweins produktionsmetoder för att skapa en söt och koncentrerad äppeldryck genom att frysa äppelmusten för att avlägsna vatten. Iscider är en relativt ny uppfinning som skiljer sig från den mycket äldre cidertraditionen, som går tillbaka till antiken men som först på 2010-talet började anamma liknande produktionsmetoder och stil som den kanadensiska originalet.

Eiswein-metoden: Produktionen hämtade inspiration från den europeiska vinproduktionen och metoden att tillverka eiswein, där man fryser vindruvor för att koncentrera musten och göra den sötare och fylligare. Nyckeln till isciderns framställning är kyla. Genom att frysa äppelmusten separeras vattnet, vilket resulterar i en koncentrerad och söt dryck. Iscider är en modern dryck och har en mycket kortare historia jämfört med traditionell cider.

Produktionen av iscider har sedan dess spridit sig till andra regioner med kallt klimat som når minusgrader, där det passar för äpplen. I Sverige började man producera iscider på 2010-talet, genom Brännland Iscider som grundades 2010 med syftet att skapa den världsledande iscidern. 

Iscider, är ett sött, stilla fruktvin gjort av äpplen, producerat genom att frysa äppelmusten naturligt för att koncentrera sockret innan jäsning, vilket resulterar i en högre alkoholhalt och en smak liknande sött fruktvin. Iscider har trots sin relativt korta historia på bara några decennier fått en enorm publicitet och idag är iscider en dryck som är ett fast inslag på många restaurangers dryckesmenyer.

I Socklot där havet möter land, där ängarna möter dimman och älvorna dansar i skymningen där skapas det ädla droppar av äpplen, Iscider från Liselunds Cider.

Om man skall sätta finger på vad den här drycken passar allra bäst till så är det nog utan tvekan till en
äppelpaj eller en karamelliserad rabarberpaj, kombinationen av isciderns syrliga toner och äppelpajens eller rabarberpajens söta, lite nötaktiga och karamelliserade smak ger en helhetsbild och en smakpalett med balans och harmoni, det blir som vi kökschefer och Oenologer brukar säga, det ingår ett äktenskap med varandra och när en maträtt och en dryck bildar den  här harmonin så är måltiden och måltidsupplevelsen komplett.

Iscidern från Liselunds Cider i Socklot är en Fantastisk produkt som dessutom är närproducerad, eller jag skulle villa vidareutveckla ordet närproducerad till  ”KORTREST” för när råvaran finns så pass nära som bara några få kilometer från den egna kökstrappan passar ordet KORTREST, perfekt in i sammanhanget.

ETT STORT Tack till Maria och Anders Wingren i Socklot för det ädla droppar  jag fick stifta bekantskap med. Ni gör ett mycket fantastiskt och inte minst värdefullt arbete för att höja nivån på den finländska mat- och dryckeskulturen!

Liselunds Cider i Socklot



Bon appetit!


Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge