söndag 24 mars 2013

Fårkött till påsk, en gastronomisk symfoni med fårfiol.

Här ett tips på hur du lyckas med den perfekta fårsteken eller fårfiolen till påsken. Obligatoriska tillbehör blir givetvis kålrot, morot, lök, palsternack, rödbeta, vitlök och en massa örter samt rödvin och kaffe att dränka hela fiolen/ steken med. Själv föredrar jag att laga fårfiol då benet sitter kvar, det ger den där kraftiga och mustiga smaken till hela rätten, men givetvis går det lika bra med en benfri stek, man avsätter då bara lite mera tid på att göra såsen ordentlig före serveringen, det skall jag återkomma till här lite senare.

Till en fårfiol behöver du följande: Fårfiolen så klart, dvs, lårbenet på ett får som även går under namnet lammlår, osaltat och obearbetat givetvis, för vi skall inte förväxla det här lammlåret med den fårfiol som är lätt rökt och saltad och förekommer i både Sverige och Finland. Lammlåret bör och skall vara inhemskt, Nordiskt och allra helst lokalt, det är i alla fall min utgångspunkt. Givetvis finns det också stekar och lammlår av New Zeelendskt får, men jag är ingen vän av det köttet, dels därför för att det rest så långt men speciellt och i synnerhet för att det är får och lamm som blivit uppfödda på helt andra, tyvärr, stressade villkor, och det påminns man tydligt av i både smak och konsistens på köttet. Så, nej inget utländskt fårkött för mitt vidkommande, jag rekommenderar på det starkaste att ni efterfrågar inhemskt fårkött och i sämsta fall fryst som ändå är en hel del bättre än det utlänska.

Här i Norge har vi den fördelen av att kunna gå in till den lokala slaktaren och be om kortrest fårfiol, vilket jag varje år också har gjort. Hur som helst vilket du än väljer, det långresta eller det kortresta så vill jag att du avsätter ordentligt med tid för tillredningen av detta köttstycket, det här är nämligen slow cooking på sitt allra bästa där tid och värme spelar en avgörande roll för hur resultatet kommer att bli.

Ingredienser:

1 st lammlår med ben (alternativt bogstek utan ben)
3 st gula lökar
2 st vitlöksklyftor
5 st morötter
5 st palsternackor
5 st rödbetor
1 hel kålrot
1 handfull färsk salvia
1 handfull färsk timjan
1 handfull färsk rosmarin
1 handfull persilja
1 liter rödvin av god kvalitet
2 koppar stark kaffe ( till såsen)
1 dl god rypsolja
Salt och peppar

Så här gör du:

1: Börja med att putsa och torka av lammsteken/ fårfiolen. Gnid in låret/steken med salt och peppar. Låt den därefter vila på köksbänken under tiden du förbereder rotgrönsakerna.
2: Skala alla rotgrönsaker, spara på skal resterna för de skall du använda till att koka grönsaksfonden på som du sedan skall använda till såsen tillsammans med skyn från steken.
3: Skär löken i klyftor, moroten och palsternackan i bitar, kålroten i lagom stora tärningar, ca 1x1 cm i storlek, rödbetan i klyftor och vitlöken låter du vara i hela bitar. Lägg därefter alla rotgrönsakerna i en långpanna, salta och peppra lätt och häll över rypsoljan, blanda väl. 
4: Placera nu lammlåret eller steken över rotgrönsakerna i formen och lägg i alla örterna utom persiljan. örterna får gärna vara lite ner klippta men ändå inte finhackade när du lägger i dem.
5: Häll på med 2-3 dl av vinet och lägg hela långpannan i ugnen på 65 graders värme och grädda i ca 6 timmar, fyll på med mera vin allt eftersom det minskar i formen, ös några gånger under stekningen.
6: När lammsteken/ låret har legat i ugnen dessa sex timmar på 65 grader tar du den ut och höjer ugnsvärmen till 250 grader.
7: Lägg långpannan med allting in i ugnen igen för att få den sista finishen, max 10 minuter. Ta den ut, lyft upp lammsteken på aluminiumfolie och vira in den i folien. Låt den vila i minst 45 minuter förren du börjar skiva upp den.
8: Rotgrönsakerna lägger du över i en serveringsskål täckt med folie för att de skall hållas varma tills det skall serveras. Vätskan i långpannan den silar du upp i en kastrull för vidare behandling till sås. Verkar det vara lite vätska kvar häller du i lite mera vin och en del vatten för att lösgöra det sista smakerna ur långpannan, vin ungefär 2 dl och lika mycket vatten. Lycka till. 

Såsen:

Ingredienser:

1 liter grönsaksfond (avkoket på skal resterna)
3-4 dl sky från stekningen av lammesteken, lite beroende på hur mycket vin du använde under stekningen
2 koppar stark kaffe
1 dl vin
1 handfull finhackad persilja
1 msk tomatpure
1 msk socker
Lite Arrowrot eller Maizena utrört i vatten till avredningen av såsen

Grunden till alla goda såser är självklart en fond, och varje redan lite matintresserad människa med åtminstone en liten gnutta självaktning för matlagning gör sina egna fonder och gör det med hedern i behåll. Men dock en liten ting vi först bör reda ut en gång för alla, så det inte blir en massa missförstånd i efterkant. Det har i vissa median och bloggar framkommit att man kan göra fond på matrester och andra tillbehör, att man kan laga en fond på benrester och kvarlämnade köttstycken efter en måltid, ett hönsben och kadaver från en tidigare måltid kan användas för att koka en fond. Visserligen går det, men det är ingen fond, det är slask vatten och någonting som är fullständigt värdelöst och dessutom helt smaklöst, Glöm det där diskvattnet och gör det enligt konstens alla regler och använd råa färska råvaror, som avskär, puts och ben och skal rester som kommer vid beredandet av en måltid. Då har vi rett ut den biten av felsteg i fondernas underbara värld. För övrigt finns det flera inlägg av mig om kokning av fond, sök på fonder i bloggen och du hittar dit. Nåväl:

1: Den enklaste sak i världen att koka sin egen grönsaksfond på är att använda alla skal rester man får vid skalandet av rotgrönsakerna. De lägger man i en kastrull och fyller på med vatten just så mycket att det täcker skal resterna, varken mera eller mindre. Det här får sedan koka på svag värme, puttra i ca en halvtimme, därefter silas vätskan i en annan kastrull och fonden är klar till användning, vill man kan man nu också koka ner fonden, dvs, man reducerar den tills halva mängden av vätskan återstår och då har man en mycket intensiv och kraftig smak av rotsaker i fonden, nu kan du också frysa ner den för senare anledning.
2: Vi skippar reduceringen av fonden i det här skedet av den anledningen att nu skall kaffet, skyn och vinet i kastrullen med fonden och då först börjar vi reduceringen tills att bara hälften av vätskan återstår.
3: När såsen sedan kokat ihop till häften tillsätter du den finhackade persiljan, sockret och tomatpuren. Rör om. Låt det koka upp och om det är nödvändigt avreder du med maizena eller arrowrot utrörd i lite vatten. Vill du kan du också ha i lite tjock grädde i såsen, men det är inte nödvändigt, du väljer själv.



SERVERINGEN ÄR OCKSÅ MINST LIKA VIKTIG

Skiva upp fårsteken eller fiolen i tunna skivor på ett serveringsfat och lägg rotgrönsakerna vackert vid sidan av. Såsen i en sås snipa. Och vad har vi nu nästan glömt, jo potatisen, de kan antingen vara kokta, pressade eller stekta, du väljer själv, men kom ihåg att förbereda dem i god tid före. Och så, sluta förbanna mörkret och tänd några levande ljus, sätt på en stämningsfull musik i bakgrunden och sist men inte minst njut av sällskapet.

God påsk gott folk


Bon appetit

Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003 . Lokala råvaror är centralt för min matlagning. I Norge kallar man detta för "Kortreist" mat och jag arbetar med norska odlare som har det allra bästa råvarorna och kan leverera högkvalitativa ingredienser. Enligt min filosofi bör maten alltid vara ärlig, välsmakande och ha en tydlig identitet. Maten skall vara lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. Maten bör innehålla någonting för alla sinnen och överträffa alla gästernas förväntningar. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge