tisdag 11 juni 2019

En god måltid, matglädje för det små!

bild 1
Mat är både en viktig kulturbärare och inlärningsplattform och målet på min arbetsplats är att barn inte bara skall bli glada i maten men också få uppleva glädjen vid att laga och äta maten tillsammans med andra. Vi vuxna är förebilder och idoler, därför är det en odiskutabel självklarhet att vi vuxna sitter vid matbordet tillsammans med barnen. Det är också en helt självklar del av vårt arbete att sätta oss ner för att äta och smaka på allt vi blir serverade tillsammans med barnen, och att tänka pedagogiskt, kreativt och fantasifullt runt måltiderna. Min roll som kökschef är att vara en förmedlare av måltidskunskap och en inspiratör när det gäller bärkraftig mat och hälsofrämjande kosthåll. Att ha fokus på ökad medvetenhet runt friska-färska-rena råvaror, varifrån det kommer, hur det har odlats och hur vi kan ta vara på näringsinnehållet och det enkla, goda smakerna ger barnen redan i en mycket ung ålder en bättre förståelse för vad mat och måltid egentligen handlar om, för det är så mycket mer än bara mat.

På min arbetsplats i Norge jobbar vi för att måltiden skall bli en arena för: gemenskap i goda matupplevelser, de goda samtalen, reflektionerna och inlärning för alla barn samt vuxna. Det är frågan om att rätt och slätt visa barnen alla det goda värderingarna en god måltid kan ge oss och inte minst hur mycket klokt och fint vi lär oss av att dela det med andra. En god måltid är ett samfundsansvar vi vuxna bör ta på fullaste allvar, goda upplevelser ger ökade kunskaper och barns delaktighet formar ett samspel som bidrar till den egna matkulturen. Barn är otroligt nyfikna och går för det mesta med på allt som är intressant, och det är vi vuxna som måste kunna och våga släppa barnen in i både förberedelserna av matlagningen och i själva matlagningen.

bild 2
Traditionerna måste leva vidare och det är genom barnen som den traditionen skall leva vidare, därför är det också som sagt mer än viktig att vi vuxna gör allt vi kan för att det skall bli möjligt, det är av stor betydelse att barnen får vara med i matlagningen för då känner det sig inkluderade och värdesatta, det är all den gemenskapen som gör måltiden värdefull. I Norge har man tillsammans med Arne Brimi, Frode Selvaag och min arbetsplats, Læringsverkstedet, utarbetat konceptet, ”et godt måltid” -En god måltid- där man har fokus på, lokala råvaror, läs Kortresta råvaror, handgjord och sund mat, mattraditioner, matkultur och matglädje.

Jag har i snart över 25 år argumenterat för att man också i Finland borde tänka lite mera på barnen som skall ta över och föra vidare den finländska matkulturen, man borde bry sig mera om att värdesätta måltiderna för barnen i både barnträdgården, förskolan och inte minst i skolan där vi i Finland är enastående genom vår skollunch ordning, en ordning som funnits i över 70 år och inte kan jämföras med något annat land, men också en måltidsordning som det sista 20 åren tyvärr kollapsat av en hel del oförståndiga politiska beslut.

bild 3
Den finländska skollunch ordningen präglas i dag av en ignorans, en slags sjuklig och inte minst känslolös mottaglighet där endast och enbart ekonomiska fördelar beaktas, en verklighet som baserar sig på industriella råvaror, d.v.s. hel- och halvfabrikat, mat som ingen människa behövt använda mera krafter på än att med kniven eller saxen sprätta upp en kartong med till exempel citron-sej, färdigpanerad och frusen fisk som bara behöver en liten stund i ugnen, eller i värsta fall att en tonfiskburk är basen för en rätt där ingenting annat än konservöppnaren och lite muskelkraft har bidragit till att rätten uppstått, alltså saknas det en fullständig empati för både maten och barnen som skall äta den, det är synnerligen trist.

Vi har i Finland på många vis kapat banden till det handgjorda då det gäller skolluncherna och försatt köksorna på skolorna i en lindrigt sagt ohållbar situation, en situation som på intet sätt bidrar till att göra den finländska matkulturen och mattraditionen bärkraftig och än mindre hälsofrämjande. Jag har som alla säkert redan insett och vet skällt ut den finländska skolmåltiden på alla tänkbara vis och jag har lindrigt sagt varit en agitator och en provokatör som inte sparat på orden någonstans, och det kan behövas för att öppna åtminstone någons ögon.

Så skall jag också vara så pass ärlig och samtidigt fräck konstatera att aldrig hade jag trott att jag skulle behöva gå utomlands för att få så fullständig gehör för mina ideologiska tankar kring ”barn och mat” men det har jag fått här i Norge, här uppstod det aldrig någon strid om barnens rätt till en hälsosamt tillrättalagd måltid som dessutom utan några som helst komplikationer och undantag SKULLE och SKALL vara handgjord och tillredd på friska-rena och goda råvaror, det var helt enkelt ett odiskutabelt krav som bara måste uppfyllas, och det gjorde jag dessutom med glädje.

bild 4
För mig och mina kollegor är det mer än bara en självklarhet, det är ett blodigt allvar som man i Finland ännu inte tycks ha lärt sig förstå har en värdefull betydelse för barnens syn på mat-traditioner-kultur och inte minst samhörighet, jag önskar så innerligen att vi i Finland en dag kan sälla oss till den skaran av människor som älskar och värdesätter våra barns rätt till EN GOD MÅLTID. Här är detta inga tomma ord men värderingar vi jobbar med och tar på fullaste allvar 24 timmar i dygnet och det bästa av allt är att även staten Norge genom sitt regeringsprogram stöder detta fullt ut även om man i Norge inte har någon så kallad skolmatsordning.

Jag är ytterst glad och inte minst stolt över att få vara en del av Læringsverkstedet barnträdgårdar som är Europas största privata barnträdgårdsföretag med över 200 barnträdgårdar i Norge, 100 i Sverige, några i Lettland, ett par i Dubai och verksamhetssamarbete i Afrika genom barnorganisationer och det företag som försöker göra en skillnad i hur man skall fronta matkultur för barn. Vi är som det redan blivit sagt en arena för barnen som för fram det goda egenskaperna i en gemensam måltid, allt och inget är viktigare än att vi lär barn goda måltidstraditioner som genererar en god matkultur.

Bon appetit

Källhänvisning av bilder.

Bild 1: Egen, CT.
Bild 2 och 3: Livsmedelsverket. Sverige
Bild 4: Barnkonventionen. se.

Inga kommentarer:



Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen