lördag 15 juni 2019

På tal om midsommar!


stekt strömming
-Jag vaknar till en klarblå himmel där solen går upp över ett vindstilla hav. Och medan dagen gryr hör jag hur några måsar skriker och skränar i fjärran, kanske det bråkar eller slåss över fiskrester och rens som gårdagens fiskelycka för någon förde med sig. En del daggdroppar hänger ännu krampaktigt kvar i några grässtrån i förhoppningen om att inte bli upptäckta av den uppåt stigande solen, och i samma ögonblick sprider sig en kännspak doft i vår närhet, det är kaffekokaren som puttrat färdigt. Jag har vaknat till midsommaraftonens dröm.

Tänk dig att få uppleva en dag där havet ligger nästan stilla och spegelblankt och luften är behagligt ljum, endast en svag bris sveper in över land och solen står på en molnfri himmel.

ett stilla hav
Den varma dagen går över i en ljum kväll, du hör sorlet bland människor, skramlet bland koppar, fat och bestick och i bakgrunden kan du höra både sång och musik allt medan solen envist hänger kvar över horisonten även efter midnatt.
Det råder en euforisk stämning i sorlet bland alla dessa människor då solen hon aldrig går ner den här kvällen och spännande dofter från främmande bord är med om att skapa en god atmosfär runt omkring dig, du kan känna dig både lycklig och välkommen för det är midsommarafton och det är dukat till en fest.

Att fira midsommar är en gammal tradition och går tillbaka ända till hedniska tider. Midnattssolen och sommarnattens magi vill finländarna fira ute i naturen, på landet eller vid sina sommarstugor. Man bjuder vänner och bekanta för att tillsammans fira sommarens höjdpunkt. Midsommarbastu är en självklarhet för varje finsk medborgare, man äter gott och njuter av den vackra midnattssolen, och midsommaren blir inte riktig vad den skulle vara utan allt detta.

Dukat till fest
I Finland firas tre högtider under midsommarveckoslutet: den kyrkliga Johannes döparens dag, den folkliga midsommaren och den statliga, Finlands flaggas dag. Midsommar är den enda tiden på året när den finländska flaggan enligt lag får vaja över natten alltså ett helt dygn på flaggstången, d.v.s.  flaggan hissas midsommarafton klockan 18:00 och halas midsommardagen klockan 21:00.
I det svenskspråkiga Finland har midsommaren drag av både de finska och de svenska traditionerna. Endera kan helt dominera i vissa områden. Midsommaren är en av det viktigaste högtiderna i Finland, som också medför ändrade öppenhållningstider och ändringar i tågens och bussarnas tidtabeller.

Finlands flagga
Vad äter man då till midsommaren. Fiskinläggningar, sillar av olika slag, gravad lax, rökt sik, allt möjligt grillat och olika sallader pryder midsommarbordet, och för att inte tala om grillkorven som har en helt egen nästan ”helig” plats bland alla läckerheter, någon har skämtsamt sagt att grillkorven är finländarnas grönsak nummer en och att den följer oss i fotspåren vart än vi går.

Nypotatis är också något som hör midsommaren till och lika viktig som grillkorven tycks vara för oss finnar under hela året är också nypotatis och jordgubbar något ofrånkomligt under midsommar, det blir inte någon riktig midsommar utan allt detta. 

Ett annat midsommarfenomen som i dag kanske är mera sällsynt men som jag minns från min barndom i Österbotten var att på midsommarafton var det ett måste att äta grisar och dricka röd lemonad, grisarna (ett slags frityrkokt bakverk lagat på en vetedeg och fylld med hallonsylt) var ett måste på midsommar men åts även andra tider av året och jag vågar med fog påstå att det flesta som bor i Jakobstad känner till grisarna som gjordes på Lönngrens café, grisarna som blev så beryktade att det till och med finns i en egen sång gjord av Håkan Sträng, Fäboda Griisan.

https://www.youtube.com/watch?v=5bd051UwMmQ

Lönngrens café har för länge sedan försvunnit men grisarna det lever vidare än i denna dag genom Bergwalls bageri. I Sverige har Ernst Kirchsteiger ”friterade vildsvin” något som närmast liknar våra flottyrkokta grisar men hans är dock utan sylt inuti.

"picka laka" till fisk
Ett annat matfenomen som förekommer speciellt i Österbotten och den finlandssvenska kustregionen är något som heter ”picka laka” en rätt som består av en del kokvatten från nypotatis koket blandat med en del smör, några lökringar och lite finskuren dill, denna rätt äts med den kokta potatisen och gärna någon inlagd sill. I Tornedalen på den svenska sidan finns en rätt vid namnet dopp-i kopp, som högst antagligt är i släktskap med "picka lakan". Namnet "picka laka" härleds närmast till att picka i en lake, d.v.s, man doppar en bit potatis på gaffeln i denna lake ”sås” och äter detta samman med någon fisk eller allra helst sill man valt. Jag har goda barndomsminnen av denna ”potatis sås” som i vår familj inte bara åts till sill och midsommar men också stekt strömming under andra tider av sommaren.

Pikkalaka eller dopp-i-kopp.

1 dl varmt kokvatten från potatiskoket
50 g smör
½ tsk salt
Några lökringar
Några kvistar färsk finskuren dill

Allt blandas samman och utgör en slags sås till potatisen, som sedan oftast serveras ur en gemensam skål vid sidan av eller som en egen portion t.ex. ur en kaffekopp.

Här ett annat midsommarrecept.

Kaviarpotatis:
Koka några nypotatisar med skalet på, salta dem lätt. Låt dem svalna, skär dem därefter i lagom stora tärningar, ca 1x1 cm i storlek. Lägg tärningarna i en skål och tillsätt ½ dl sikrom, 2 msk créme fraiche och 1 msk citronsaft, salta och peppra samt smaka av och servera genast. Passar utmärkt till fisk och speciellt till den gravade siken eller laxen.

"Njut av tillvaron, det är det små enkla tingen som ger livet mening"!


 Jag önskar alla redan nu en smakfull och fridfull midsommar.



 Bon appetit


Inga kommentarer:


Om mig

Mitt foto
Jakobstad, Österbotten, Finland
Med över 40 år i branschen har Christian Tikkanen stor erfarenhet i Nordisk matlagning. Han är specialist på det Finländska och det Nordiska köket, han har jobbat som köksmästare i ett antal restaurangkök runt om i Finland, även som kökschef på den Finska Ambassaden i Oslo och bofast i Norge sedan 2003. Lokala råvaror är centralt för min matlagning. För mig är det otroligt viktigt att den mat jag lagar är skapad av mig själv och inte någon annans kopia. "-Laga aldrig mat efter kokbok, men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas inte kopieras-". (Tore Wretman) Christian är grundaren av Finlands Svenska Måltidsakademi och Finlands Matambassadörer samt skaparen av Måltidens gemenskapsdag som alltid infaller den 23 maj.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten alltid skall vara ärlig, uppriktig, välsmakande, ha en tydlig identitet och uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region.

Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och helfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt
. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min mat filosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. © Christian Tikkanen
Upphovsrätten:

Vill påminna alla om att all text och alla bilder är upphovsrättsligt skyddade genom lag och tillhör mig om inte annat uppges. Varför denna upplysning? Jo därför att det finns folk som inte kan hålla fingrarna i styr och det har hänt att både text och bild blivit kopierad eller stulen utan att man frågat mig om lov. Jag slår tveklöst ner på all text eller bildstöld för kommersiellt bruk, spelar ingen roll om det skett medvetet eller av misstag, om texten eller bilden varit synlig 1 minut, en dag eller en månad, allt innehåll i denna blogg är min egendom och en del av mitt levebröd så otillåten kopiering får rättsliga påföljder med ersättningskrav. Frågar man om lov få använda text eller bild så är det en helt annan sak. © Christian Tikkanen.

_______________________________________

ORDSPRÅK

_______________________________________
”En kock måste tänka som en forskare. Organisera som en revisor. Inspirera och motivera som en krigare. Röra på sig som en atlet. Lägga upp maten som en artist och laga maten som en Mormor”.

Koka kan en var, steka kan endast en född mästare

"Let no one ever come to you without feeling better and happier when they leave". (Mother Theresa)


För länge sedan kallades folk som offrade sin sömn, familj, mat, skratt och andra glädjeämnen i livet för helgon, nu kallas de för kockar.

(Trad)

Sundhet, friskhet och välbefinnande kommer inte utan lite extra arbete, det är någonting man blir förtjänt av efter att ha tjänat den ärbara vällusten genom ärligt och uppriktigt arbete i köket.

(Christian Tikkanen)

Måltiden: en mänsklig samvaro, det som utspelar sig kring en måltid, öppnar upp sinnena, fördjupar samtalet, det är ett terapeutiskt ögonblick.

(Carl Jan Granqvist)

I Italien föddes måltiden. Frankrike erövrade den. Norden vidareutvecklade den. Tillsammans njuter vi den.

(Christian Tikkanen)

På full mage är det lätt att förlåta, på tom mage förlåter man inte någonting.

(Sicilianskt ordspråk)

Sparris skall så kokas att den fortsatt är så spänstig att en riktig man ej behöver skämmas för den, men ändå så mjuk att en jungfru ej rodnar.

(Italienskt ordspråk)

Det jag hör, det glömmer jag. Det jag ser, det kommer jag ihåg. Det jag gör, det förstår jag.

(Konfucius. 551-479 fr kristus).

Vid matbordet åldras man inte.

(Italienskt ordspråk)

Århundradets bästa bantningskur lyder som följer: ät som en höna och skit som en elefant.

(okänd)

Dåliga kockar och deras tvivelaktiga närvaro i köket har fördröjt den mänskliga utvecklingen mest.

(Nietzsche)

Ät inte tills du är mätt utan ät tills du inte mera är hungrig.

(Norskt ordspråk)

Alderen har ikke stort å si, med mindre du er en ost.

(trad)

Glädjen vid att äta är den ögonblickliga och direkta förnimmelsen av att ett behov blir tillfredsställt.

Den som håller fest för sina vänner utan att visa måltiden som skall serveras sitt personliga intresse, kärlek och omsorg, förtjänar inte några vänner alls.

(Brillat-Savarin)

Aptiten är en förnöjelse och ett behag.

( Voltaire)

Laga aldrig mat efter kokbok men läs recepten, begrunda dem, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat ska skapas, inte kopieras"

Det bästa sättet att bli av med kilona, det är att lämna kvar dem på tallriken".

(Tore Wretman)

Upptäckten av en ny maträtt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en ny stjärna".

Hur skulle man kunna säga nej till denna vetenskap som skänker oss hjälp och stöd från vaggan till graven, som förstärker kärlekens livliga lustar, och tilliten mellan vänner, som avväpnar hatet, som lättar alla förhandlingar, och som under den korta tid livets resa är, ger oss den njutning som inte efterföljd av trötthet, också är det enda tidsfördrivet vi njuter av i avsaknaden av de andra njutningarna.

(Jean Anthelme Brillat-Savarin)

I Frankrike är man stolt över att maten blir till konst, men i Italien är man stolt över att konsten är att kunna laga mat.

(Italienskt ordspråk)

_______________________________________

NY NORDISK MAT

_______________________________________

Den Innovativa nya Nordiska maten

Det Nordiska kockarnas köksmanifest

" Vi Nordiska Kockar finner tiden mogen för att skapa ett nytt Nordiskt kök som i kraft av sin välsmakenhet och egenart kan mäta sig med det största köken i världen".

Det nya nordiska köket skall:

* Uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region.

* Avspegla det skifftande årstiderna i en måltid.

* Bygga på råvaror som blir särskillt enastående i våra klimat, landskap, vatten och sjöområden.

* Förena kravet på välsmak med den moderna vetskapen om sundhet och välbefinnande.

* Främja det nordiska produkternas och producenternas mångfaldhet och sprida kunnskap till kulturen bakom dem.

* Främja djurens trivsel och en bärkraftig produktion i havet, den odlade jorden och det vilda landskapet.

* Utveckla nya användningssätt på den traditionella nordiska matvaran.

* Förena den bästa nordiska tillberedningsmetoden och kullinariska traditionen med impulser utifrån.

* Kombinera lokal självförsörjning med regional utväxling av varor med hög kvalitet.

* Invitera konsumenter, andra mathantverkare,lantbruk,
fiskeri, små och stora matvaruindustrier, detaljhandeln, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om denna gemensamma strävan som skall bli till gagn och glädje för alla i Norden.



Stavanger 2004. Norge