MIN ETIK OCH FILOSOFI KRING MÅLTIDEN ÄR "KORTREST MAT & KLIMATSMARTA VAL & NORDISKA RÅVAROR" = NY NORDISK MAT.
Vetenskapen om mat och dryck innehåller mer beundran än det flesta andra yrken. Att laga ärlig mat på äkta råvaror har blivit till ett begrepp, och en livsstil för många. Min matfilosofi är den att maten skall vara ärlig, uppriktig, smakfull och ha en egen klar identitet, och det får den bäst igenom äkta råvaror nära dig och din region. Att uttrycka den renhet, färskhet, enkelhet och etik som man vill förbinda med sin egen region klarar bara de närodlade av. Missförstådd eller smaklös mat är det tristaste jag vet och halvfabrikat eller färdigmat hör inte hemma i mitt kök. Jag är endast och enbart vän av ärlig och ren mat och en aktiv förespråkare för det lokalodlade, den kort resta maten, och i det förhållandet finns det inga genvägar för mig, inte ens i form av en ursäkt. Råvaran finns ju där du finns så ta vara på det tillfället, för ärligare än så kan maten inte bli. Claus Meyer har sagt om den nya nordiska maten att den skall vara: Lätt att laga, lätt att hitta, lätt att ha råd med och lätt att älska. Det här är några fundamentala egenskaper i hans och min matfilosofi. Välkomna med in i den gemenskapen. Volo placet convivium

söndag 13 april 2014

Attityder och byråkrati i livsmedelssäkerhet.

Det Svenska och Norska livsmedelsinstanserna har tagit på sig rollen att även bedriva samhällsupplyftande information om måltidsfostran och därigenom bidra till bestående goda matval. Medan man i Finland tycks koncentrera sig mera på att hitta skurkar överallt.

Det är slående hur olika våra uppfattningar om mat och måltidsfostran är i respektive nordiskt land. Ändå vi har tämligen lika förutsättningar och villkor ser man stora skillnader i både tankegångar och handling. Visserligen har vi genom nordiskt samarbete skapat oss en hel del gemensamma överenskommelser som ser ut att fungera någorlunda. Vi har i norden ett livsmedelsregelverk som är unikt i sitt slag, jämfört med resten av världen, ett unikt regelverk som ska se till allmänhetens bästa genom av att via livsmedelskontroller och informativt arbete ge oss konsumenter en god och säker livsmedelskvalitet.

Och inte bara det, Livsmedelsverken i våra nordiska land skall även medverka till att befolkningen får genom upplysningskampanjer bestående goda matvanor.Det ser ut som att man på Livsmedelsverken i både Norge och Sverige har kunnat anpassa sin verksamhet efter dessa behov och därigenom också klarar av att utöva upplysande verksamhet som främjar goda matvanor hos befolkningen, och speciellt hos barnen, medan det Finländska livsmedelsverket tydligen helt har koncentrerat sig på att bara vara en kontrollerande instans utan avsikter att ge sin befolkning eller barnen någon som helst slags information om goda matvanor eller måltidsfostran, och det är beklagligt.


Det Finländska livsmedelssäkerhetsverket EVIRA bär tydliga tecken av att koncentrera sina krafter mest på rigorösa kontroller och byråkrati som inte främjar någonting annat än större pappershopar på tjänstemännens skrivbord.


Visst behövs kontrollerna, men min stilla undran är varför de finländska livsmedelsmyndigheterna verkar vara mera upptagna av att skrämma folk än att som i de andra nordiska länderna även hjälpa till med att utveckla goda matvanor hos befolkningen generellt. Det Finländska livsmedelssäkerhetsverket har enligt min mening blivit en ”mammutinstans” som endast söker fel och brister, den har blivit till en slags polis som bara är ute efter att hitta syndabockar och tjuvar där varje ny eller gammal livsmedelsidkare är en potentiell brottsling.

Den här attityden och inställningen hos verkets byråkrater är beklaglig och man kan ju inte annat än hoppas på att det blir ett snabbt slut på det förhållandet så att man likt alla andra nordiska land kunde se både producenterna och konsumenterna som en gemenskap i ett större sammanhang där den här måltidsfostran och det goda matvanorna borde vara det primära i livsmedelsverkets upplysningskampanj, det är på det viset vi bygger upp ett samhälle med goda matvanor, inte genom av att se alla som potentiella skurkar i branschen.


(Mitt blogg inlägg är inspirerat av det Norska och Svenska livsmedelsverkens ageranden och ställningstaganden då det gäller barn och mat ( Sapere) och samtidigt ett reellt konstaterande att det Finländska livsmedelsverket tyvärr hänger kraftigt efter i den utvecklingen. Den Finländska attityden är långt ifrån godtagbar och det kommer att bli ett stort problem i framtiden. I Sverige är sapere metodiken statligt förankrad och godtagen i läroplanen över hela linjen, Något Finland också borde ha gjort för länge sedan). 

Bon appetit

Inga kommentarer: