Det moderna samhällets brist på gammal kunskap är i ögonfallande, kunskap som våra förfäder hade som självklarheter är som bortblåsta hos den moderna människan i dag. Visserligen upprätthålls mången gammal kunskap än i dag, men på ett mera konstlat och industriellt vis. Jag tänker närmast på en så simpel och enkel sak som fil, -någonting som var den självklaraste sak förr i världen, och som varje människa visste om hur det skulle lagas, det var någonting som hörde vardagen till och en kunskap som man hade fått i arv från sina förfäder och någonting som man med stolthet kunde föra vidare till nästa generation.
Under århundradens lopp har den här kunskapen förfinats och förädlats, industrialiserats och kommersialiserats, och man skulle kunna tycka att vi, -den moderna människan med all den teknik, och den ofantliga mängd information och upplysning som vi kan inhämta från internet- borde ha dessa självklarheter och den där kännskapen till denna gamla kunskap bevarad åtminstone någonstans i våra hjärnor.
Gamla traditioner och tillagningssätt är unika och dessutom oftast en slags fingeravtryck på vår historia, och i det landskapet föddes filen tillsammans med en hel del andra värdefulla och traditionsrika maträtter, maträtter som vi moderna människor i dag inte har en aning om varifrån det kommit eller hur det blivit lagade, - annat än at vi vet att det kommer från en industri, en produkt färdig i en förpackning-. Det känns beklämmande när man kan konstatera att vi i dagens samhälle, trots den hungrande aptit för kunskap vi bär på låtit den här enkla men geniala och gamla kunskap slinta oss näsan förbi, och kanske det rent av är så att vi tillpassat oss den industrialiserade formen av denna unika tradition, den frågan kan vi egentligen bara ställa oss själva och frågan är om vi kanske blivit lite för slöa och likgiltiga inför det egenhändiga och hemtama, vem vet?
Så här gör du din egen fil från grunden:
Förutsättningen för att du skall överhuvudtaget kunna laga din egna fil är att du har en såkallad bottensats, bottenmjölk, till din fil, alltså en liten mängd av en redan färdig fil som du tillsätter den fil du skall tillreda. Jag vet om husmödrar som har hållit sin fil levande i över tiotals år och som med en stor stolthet äter den varje morgon, den filen har fått sin början hos någon bonde och bottenmjölken har gått i arv, den surakulturen som filen innehåller har man lyckats överföra till andra på det mest geniala vis när det så varit anlednig, ja, man har till och med lyckats få den till Afrika genom av att först blötlägga ett tygstycke i just fil, därefter torkat tyg-stycket och sedan sänt det som postpaket till Senegal i Afrika, där man sedan lagt det i blöt i mjölk och på så vis återupplivat surakulturen i mjölken och vips så har man fått fil även infört i Afrika. Givetvis går det också att ta den här kulturen ur den köpta färdiga filen, det räcker med en stor matsked.
Tag ett kärl, en kaffekopp eller annan liten lämplig skål och lägg i den en matsked redan färdig fil, häll så över detta vanlig lättmjölk ca 1-2 dl, och rör om ordentligt. Därefter, och detta är ytterst viktigt, ställer du på en dragfri plats i ett dygn i normal rumstemperatur, efter att dygn, (absolut inte mera) ställer du den i kylskåp där den kan bevaras i max 2-3 dagar. Vill du dessutom göra den extra god tillsätt, tex: blåbär i den när du skall äta den, ett morgonmål som slår det mesta, full av vitaminer, antioxidanter, kunskap och tradition.
Bon appetit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar