Kyckling i gryta. Brynta endiver, paprika samt lök och kapris tillsammans med svart tryffel och en tomatsås

kyckling i gryta med endiver och tryffel samt

en tomatsås.

Receptet för 4 personer

Ingredienser:

300 g kycklingfilé

2 st persiljerötter

2 st morötter

2 st rödlök

½ dl färska gröna spritade ärter

2 st endiver 

1 halv gurka

en handfull kantareller

5-7 st söta cherrytomater

1 msk finskuren svart tryffel

3 dl vitvin

2 dl vatten

salt och peppar

1: Börja med att skala alla rotsaker, skär dem därefter i lagom stora tärningar, löken i strimlor. Skär kantarellerna i mindre bitar och halvera cherrytomaterna. 

2: Bryn rotsaker, kantareller och lök i en gryta med lock. 

3: Under tiden rotsakerna blir brynta i grytan skär du kycklingfilén i lagom stora bitar. Lägg därefter kycklingbitarna i grytan och låt dem brynas med rotsakerna tills det fått en vacker gyllen brun färg- Tillsätt det halverade tomaterna, det spritade ärterna och häll över vatten och vin. 

4: låt grytan puttra på svag värme tills mängden vätska har reduserats med hälften.

5: Under tiden grytan puttrar delar du på endiver i fyra delar, eller båtar, och den halva gurkan skär du på längden i grova strimlor. Bryn endiverbåtarna och de grova gurk strimlorna i en het stekpanna med lite olja eller smör, tillsätt blandningen i grytan starx före servering tillsammans med den fin skurna tryffeln. Salta och peppra samt smaka av

6: Servera grytan rykande het och gärna med ett gott ugnsbakat bröd till. Vill man kan man även servera ris eller matvete som tilltugg. 

Bon appetit

Kullinariska arkeologer ...

-SAPAS-

En finsk matuppfinning

Vad skall man göra för att få traditionell finsk mat att bli en restauranghitt?

Laga maten med fantasi och ödmjukhet, servera den i små portioner och ge

Den ett snärtigt namn, och Voilá. Eller KAS TÄSSÄ, som det heter på finska.

Mitt i hjärtat av H:fors hittar du Restaurangen JUURI, en restaurang som bjuder på finländsk matkultur i modern stil. Restaurangen JUURI blev grundad för att ta vara på och bevara de finska mattraditionerna. Här skulle karelska bakverk, lokal fisk, kött och grönsaker samt enkla örter fram i ljuset igen. "Kulinariska arkeologer" kallar de sig, ägarna till restaurangen Juuri,  men det betyder på inget vis att restaurangen  skulle ha stelnat i gamla och dammiga vanor. Menyn lever i nuet och förändras och utvecklas hela tiden i takt med säsong och årstider. Det traditionella kommer fram i form av råvaran och nostalgiska smaker som väcker minnen om, - ja just det, - våra rötter.

Mest berömd är restaurangen för sina små finländska munsbitar, de så kallade SAPAS. Sapas är en förkortning av orden Suomalaiset AlkuPAalaSet ,  små finländska förrätter berättar en av ägarna Jarkko Myllymäki.

Hur kom de sig då att man hittade på just Sapas?

-Vi hade bägge två, Ilja Björs och jag haft en hel del  kontakter med folk och mat från medelhavet och vi ville skapa en finsk version av, meze, tapas eller antipasto. Finskheten har alltid varit fundamentalt viktig för restaurangen och ett öppet sinnelag med en frisk nyfikenhet är grundläggande för att vi ska kunna skapa en mångsidig och intressant produkt säger restaurangens kökschef Jukka Nykänen. Framgången har gjort att man även öppnat tre andra restauranger i samma filosofiska anda: Latva Bar, Maritori och Pihka.

Här nedanför kan du surfa in på restaurangens hemsida:

http://juuri.fi/

Bon appetit

Rotfruktssallad, en grönsaks högsta önskan. Sallad nr 2.

En grönsaks högsta önskan samt hälsokost för själen:

Ett stycke nyckfull vår. 

Obegränsade mängder med frisk luft.

En handfull intensiva sommardagar, Två åskväder, och en Kärleksfull omtanke.

Blandas samman med minnena från en barsk vinter. 

Serveras dagligen i stora mängder.

Rotfruktssallad 

Receptet för 4 personer

Ingredienser:

200 g rukkola

100 g krispig blad sallad

En handfull blad av ängssyra

3-4 st sommar lökar ( ny lök med blast)

6 st rädisor

1 knippe grön sparris ( 6-8 st)

1 st hel blomkålshuvud

4-6 st nyplockade morötter

1 st rödlök

4-6 st färska tvättade nypotatisar

200 g Cherrytomater i olika färger

Dressing:

 1msk stark senap

*1 dl egen nordisk pesto

1 msk riven stark lokal vällagrad ost

2 msk balsamvinäger

1: Skär bort blast och rotstock från blomkålen, fördela sedan blomkålen i små knippen, inte större en lagom stora munsbitar. Skär bort blasten, tvätta och skölj av morötterna och skär dem i slantar eller i avlånga båtar. Potatisen skär du i smala avlånga båtar.

2: "Snoppa" sparrisen, men skala dem inte. låt dem vara hela eller dela varje sparris i två delar.

3: Blanchera alla rotsakerna, ( Sparris, blomkål, morot och potatis) just så mycket att de har sin spänst kvar. Avkyl dem hastig i kallt vatten med isbitar i.

4: Skär ny löken med blast i små bitar, rädisorna i båtar och rödlöken i tunna ringar.

5: Tag fram en stekpanna och bryn hastig alla rotsakerna i stekpannan, antingen i lite olja eller smör, men inte för mycket av fett eftersom salladen sedan skall dränkas i dressingen när den serveras.

6: lägg upp lite rukkola och bladsallad i botten på ett serveringsfat och placera en del av de brynta rotsakerna över, fortsätt bygga upp lager på lager. Toppa med ängssyran, den tunt skivade rödlöken och det mångfärgade cherry tomaterna. Avslutningsvis häller du över dressingen. Låt stå i rumstemperatur ca 10 minuter fören du serverar salladen, på så vis hinner salladen ta åt sig av dressingen.

*Nordisk pesto:

NORDISKA PESTON (V1)

Ingredienser:

1 stor bunt kruspersilja

1 stor bunt krondill

Några kvistar libbsticka

½ dl riven pepparrot

En handfull blad åkersyra

4 msk ättika

1 msk tallkottfrön eller pumpafrön.

2-3 dl rapsolja

20 g god lagrad inhemsk blåmögelost

lite salt efter behag.

Eventuellt några ramslökar om man har tillgång till dem

Kör allting i en matberedare eller mixer till en grönskimrande lagom lös massa. 

Peston kan förvaras i kylen i månader.

© Christian Tikkanen

Bon appetit.

Kortrest mat - 10 argument till varför du bör köpa lokalodlat och närproducerat.

1: Närproducerad och lokalmat (Kortrest mat) smakar bättre.

Om råvaran är odlad i närområdet är den som regel plockad de närmaste dagarna. Då är också smaken fulländad och skarp i motsättning till långrest mat som kommer från Mexico eller Florida som förståeligt nog är plockad eller skördad för länge sedan. Bara en veckas försening från skörd till matbord gör att sockret i plantan blir till stärkelse, plantans celler krymper och produkten mister sin vitalitet och kvaliteten blir lidande.

2: Lokala råvaror är bättre för dig.

Det är allmänt känt att färska råvaror förlorar sina näringsämnen snabbt. Lokalt odlad mat som är köpt kort tid efter skörden  bibehåller näringsämnena och är tillpassad den bakterieflora vi är vana med.

3: Lokal mat bevarar den genetiska mångfalden.

I modernt industriellt jordbruk blir arter utvalda för förmågan  att mogna samtidigt, de skall kunna tåla effektiva skördeprocesser och ha ett tåligt yttre som överlever både packning och frakt. I tillägg  ska de ge en längre tids hållbarhet i butiken.

Endast en handfull hybridarter av grönsaker och frukt möter sådana här stränga krav och därmed är det lite genetiskt mångfald.

Lokala bönder avlar gärna upp ett större antal varianter för att få en längre skördesäsong samt en mångfald av färger och de bästa smakerna.  Du hittar bland annat ”heirloom/ ärvda frön” som gått i arv från generation till generation därför att de smakat gott. De gamla varianterna har ett genetiskt material som går hundradevis ja till och med tusenvis av år tillbaka i tiden där människan gjort det riktiga valet av frö. Dessa frön kan genom sina gener ge oss nyckeln till att skapa och laga nya varianter som trivs i ett skiftande klimat. Lokal mat bevara alltså således genetiskt mångfald.

4: lokal mat är GMO-fritt

Till trots för att företag som Monsanto arbetar intensivt för att få den totala kontrollen över världens frömarknad, också det ekologiska, och GMO-restriktionerna i Norden är ganska så stränga, så kan du ändå utan att veta om det köpa och så frön som är genmodifierade. Därför är det av yttersta vikt att man blir medveten om vilka företag som Monsanto lägger under sig så att man vet att de frön vi använder och sår i våra egna hagar verkligen är fria från GMO, och det är enklare att kontrollera detta hos den lokala bonden, inte sant!

5: Närproducerad ( KORTREST MAT) stöder lokalt jordbruk.

Stadigt flera bondgårdar och småbruk blir nedlagda eller blir uppslukade av stora enheter vilket gör att den riktiga bonden håller på att bli en utrotningshotad art. Vi blir därmed  beroende av import som gör oss sårbara. Lokala bönder som säljer direkt till konsumenten slipper alla dyra mellanhänder i distribution och kan således få full vinst på sin odling – som det i sin tur betyder att bönderna kan tjäna mera och upprätthålla gårdsdriften och hålla på med det dom älskar mest.

6: Lokal mat stärker gemenskapen, förbindelsen mellan producent och konsument

När du köper dina varor direkt från bonden bidrar de till att upprätthålla en förbindelse mellan jordbrukaren och konsumenten. Att känna bonden ger dig en insikt i alla årstiderna, vädret och det stora mirakel det är i att odla mat. Det kan också ge dig tillgång till en gård där dina barn och barnbarn kan lära sig allt om natur och lantbruk. Relationerna bygger på ömsesidig förståelse och tillit där man kan växa och trivas.

7: Närproducerad (KORTREST MAT) räddar odlingsbar mark

När efterfrågan på närproducerad och lokal mat ökar är det mindre troligt att odlingsbar mark blir utsåld till industri och bebyggelse .

Glädjen av att kunna köra på landet och se de långsträckta markerna i växt, ängar fulla av blommor och pittoreska små lador som är inplanterade mellan åkrarna är bara möjligt, och blir bara möjligt om vi som konsumenter stöder fullt ut de som vi kallar för KORTREST MAT, DET LOKALPRODUCERADE OCH NÄRODLADE.

8: Lokal mat bidrar till en ekonomisk tillväxt i området.

Genom av att odla och sälja mat lokalt vill det styrka lokalsamfundets ekonomi och skapa självständighet.

9: Lokal naturlig mat är miljö och naturvänlig.

En väl driven gård är en plats där resurserna till fruktbar jord och rent vatten är högst värdesatta. Enligt en del forskning och statliga argument kan bönder som praktiserar reducerad jordbearbetning motverka 12 – 14 procent av det karbon/ kåldioxid som släpps ut av bilar och industrin. I tillägg är bondgårdar ofta den perfekta miljön för en massa vilda djurarter som ugglor, rovfåglar, fladdermöss, gnagare och räv där det strövar omkring i ett lapptäcke av åkrar, ängar, skog, dammar och byggnader.

 10: Lokal mat handlar om framtiden.

Genom av att i dag stöda lokala bönder kan du bidra till att det även i morgon och för kommande generationer vill finnas bondgårdar i ditt lokalsamfund som kan säkra dig tillgången till ett mångfald av näringsrik och smakfull mat.

Bon appetit